Torpedbåten HMS Spica, år 1977

Hans Sundgren 20 år, tjänstgör som signalmatros på torpedbåten HMS Spica, T121 från december 1976 till september 1977.

Hans' mössband vid tjänstgöring på HMS Spica.
Den första synen Hans ser av HMS Spica när han ska mönstra på. Det är kallt ute men varmt inne i båten. Foto: Hans Sundgren.

Mönstrar på HMS Spica

Efter 3 månaders grundutbildning i Karlskrona åker Hans till Gålö i Stockholms skärgård. Där påbörjar han sin tjänstgöring på HMS Spica, T121, torsdagen den 9 december 1976.

Förflyttning från Karlskrona till Gålö startar dagen innan 21:00 med buss. Hans har tung sjösäck och sover nästan hela tiden på bussen. Han anländer till Muskö 04:00. Därefter buss till Vitså och sedan båt till Gålö 09:00.

Hans kommer att bo på fartyget i 9 månader och får skeppsnummer 1, "förste signalman". År 1977 finns det inga kvinnliga värnpliktiga men i framtiden ändras beteckningen från signalman till signalmatros.

Hans blir tilldelad fartyg och befattning den 23 november i Karlskrona och skriver ett brev hem om detta.

KarlskronaHans skriver brev hem om sin tilldelning av fartyg.

"… Vet att jag kommer att bli stationerad på en torpedbåt som heter "Spica" och är stationerad i Stockholm. Den har 6 torpeder som ska användas att sänka stora kryssare och jagare. Båten är ca 20 meter lång, 30 mans besättning och supersnabb. (Turbindriven = flygplansmotor). Det är den värsta båt som finns om man ser till buller och sjösjukegungning. Vi jobbar med hörlurar hela tiden."

Hans har kvar ett vykort från Karlskrona och skickar det från Gålö till pappa och mamma i Linköping: "Är i Sthlm nu, på 'Spica'. Allt väl". Vykortet är frankerat med 85 öre och poststämplat "HÅRSFJÄRDEN".
Brev som Hans skickar från Spica och brev som han får som stationerad på Spica.

Skriver brev hem

Under sin tid på torpedbåten skriver Hans brev hem. Utdrag ur dessa återges.

Oftast skriver han breven på kvällen liggande i hytten. Ibland när han har vakttjänst under natten, skriver han breven sittande i stol på manöverbryggan.

Brev till och från Spica
 ¨
Brev adresserade till Spica när det befinner sig på 3 olika platser; Muskö, Gålö, och Karlskrona.
Exempel på brev där Hans skriver 6 sidor när torpedbåten befinner sig på Muskö-basen.
HMS Spica på GålöHans skriver brev hem måndag.

"… Tågresan gick bra men det blev inte så mycket sömn. Det har snöat hela dagen så vi har sopat snö och kommer att fortsätta natten igenom. Jag går vakt igen 20:50-23:00.

Har varit och styrketränat och duschat och bastat. Sköönt.

En motor på Spica är trasig så imorgon bitti måste vi åka till Muskö in i bergtunnel och laga felet. Vi blir nog kvar där över julen. …

Om du vill ha tag på mig får du väl ringa det gamla numret och fråga om telefonnummer till Muskö och Spica. Om du skickar brev så kommer det säkert fram ändå. Det bara eftersänds och blir kanske en dag försenat. …

Klockan är nu 19:00 och jag skall vila lite och fixa inför min vakt ikväll. …"

HMS Spica på GålöHans skriver brev hem tisdag 19:00.

"… Idag gick vi till Muskö alltså (26 knop). Härifrån är det lite längre till Stockholm men jag kan nog i alla fall hinna med det vanliga tåget. Det snöar fortfarande och är svinkallt. …"

Hans' fickdagbok år 1976.

Skriver dagbok

Hans skriver dagbok under sin tid på HMS Spica.

Hans' anteckningar i fickdagboken, vecka 50, 6-12 december 1976.
HMS Spica med sin rotebåt HMS Sirius bakom. Foto: Hans Sundgren.

Spica far genom isen

I december är det fortfarande öppet vatten i Stockholms skärgård, men senare kommer isen.

Torpedbåten HMS Piteå T138, av Spica-II klass, far genom isflaken. Foto: Hans Sundgren.
HMS Spica vid MusköbasenHans skriver brev hem onsdag.

"Klockan är nu 20:30 och vi är bara 5 värnpliktiga på fartyget. Inget befäl. Jag har just satt i mig en kopp vispgrädde och ett par mackor.

Sov 1 timme söndagnatt. Möter massor av kul folk de 2 och en halv timme jag sitter på stationen i Linköping. Klasskamrater, brottslingar, pendlare och utesovare. Mitt tåg skulle gå 02:35. Klockan 02:37 hoppade jag på det. Jag höll på att missa för att jag trodde det bara var ett posttåg. Kom till fartyget 07:20 i alla fall. Jobbade hela dagen sedan. Såg en långfilm om torpedbåtar på TV till 24:00. Sov 2 timmar. Gick vakt-tjänst 1 timme. Sov 3 timmar.

Jobbade hela tisdagen. Bastade på kvällen och lade mig 24:00. Sov till 06:30. …"

Vi är bara 5 st över helgen. Tackvare att jag bytt vakt-tjänst så får jag nu gå vakter 6 dagar i rad. Men konstigt nog blir man inte så sömning ändå. …"

Faktum är att jag stortrivs. Jag har sysslor som maskinskrivning, gå till posten och berget för stencilering. …"

Jag har nu fått vaktlista för hela tiden. Jag blir borta en helg varje månad. …"

HMS Spica vid MusköbasenHans skriver brev hem fredag.

"Jag blir borta 3 veckor i februari också, på grund av vår hemliga patrulltjänst vissa dagar.

Snart är klockan 00:00 och då kommer en kille som vill ha avlösning, så då får jag kliva upp på kajen i 2 timmar och vandra.

Nu är klockan 00:10 på söndagmorgonen. Skall vila 2 timmar sedan gå vakt till 03:00. …"

HMS Spica, T121 förbereder bogsering av HMS Piteå, T138. Foto: Hans Sundgren.

Bogseringsövning

Det är vinter och isflak i Stockholms skärgård. HMS Spica övar att bogsera HMS Piteå, T138 bland isflaken.

Isflak sedda från signalbryggan. Foto: Hans Sundgren.
HMS Spica vid GålöbasenHans skriver brev hem.

"… Nu ska jag snart ta en bastu och en tur på testcykeln, sedan postar jag det här brevet (23:00).

HMS Spica i MusköbergetHans skriver brev hem 19:30.

"… Vi ligger nu på land i en bergtunnel. TV och radio fungerar inte. Det tar 15 minuter att gå ut genom tunnlarna. Toaletten ligger bakom 2 stora elektriska stötvågsportar. Inget vidare alltså. Inget besked om permis än. Det är bestämt att Spica går till Karlskrona den 1 februari. …"

HMS Spica i MusköbergetHans skriver brev hem 05:45.

"… Har just gått på min vakt. Ska gå 2 timmar. Idag blir det inte så kul. Vi ska tillbaka till Gålö och sedan städar vi inför inspektionen på fredag (vi har städat hela veckan).

Tog en öl och en kaka igår kväll med polarna för 3 kronor. Så nu har jag precis till hemresan + telefon-enkrona (22 kronor). VPL-10 kostar 10 kronor, in till stan går det på 7 kronor och hem 3,5 kronor. Det blir 20,5 kronor (2 dagslöner).

Jag sitter på en stol på däck. Här inne i bergtunneln är det ju sol jämt. …"

HMS Spica vid GålöHans skriver brev hem 21:30.

"… Imorgon sticker vi alltså till Karlskrona. Skönt att röra på sig lite. …"

HMS Spica i KarlskronaHans skriver brev hem 18:30.

"… Var på sjön från 10:00 till 21:00 igår. Det tog 7 timmar till Karlskrona. Jättetrött. Ligger efter med sömnen. Jag tar 16:00-tåget imorgon …"

Kulspruta KSP 58 monterad med fjäderupphängning på signalbryggan. Foto: Hans Sundgren.

Kulspruteskytt på signalbryggan

Torpedbåten far genom isflaken på fjärden, och kulsprutan KSP 58 är redo. Signalmännen har också stridstjänsten kulspruteskytt.

Kulsprutan väger 11 kg men eftersom den är monterad på en balanserad fjäderupphängning är den lätt att hantera för signalmän som Hans.

  • Kaliber: 7,62×51 mm NATO
  • Eldhastighet: 600–800 skott per minut
  • Praktiskt skjutavstånd: 600 m

Vid ett tillfälle laddas kulsprutan med skarp ammunition. En röd plasthink slängs i på öppet vatten och Hans ska pricka hinken medan övrig besättning tittar på.

Teleteknikern på däck är beredd att hämta upp livbojen med båtshaken. Foto: Hans Sundgren.

Manövreringsövning

Manövreringsövning innebär att manöverofficeren på bryggan ska styra fartyget nära en livboj som kastats ut.

Till slut är fartyget så nära att matrosen på däck kan hämta upp livbojen med båtshaken.

Översikt av signalbryggan på HMS Spica. Fotot är taget från kranen på Gålö. Foto: Hans Sundgren.

Signalbryggan

Översikt över signalbryggan där två signalmän, skeppsnummer 1 och 2, har sin tjänstgöringsplats.

Detaljer runt signalbryggan.

  1. Befälstecken. Skeppsnummer 1 har till uppgift att putsa mässingsknoppen varje dag i samband med morgonens städning på signalbryggan och manöverbryggan.
  2. Radio-antenn för UKV.
  3. Röda lampor för IK-signalering av fartygsidentitet.
  4. Signalflaggställ med alfabetets bokstäver redo för hissning.
  5. Fäste för pejlskiva akterut.
  6. Fäste för signallampa.
  7. Lådor med signallamporna nedpackade.
  8. Fäste för kulspruta KSP 58.
  9. Signalmännens lathund med de vanligaste signalerna i klartext, exempelvis "formera stridslinje vänster".
  10. Fäste för pejlskiva förut.
Hans i position för att optiskt signalera till de andra fartygen. Foto: Johansson med Hans' kamera.

Optisk signalering

Torpedbåten har en signallampa på babordssidan och en på styrbordssidan. Under normal gång räcker det med att en signalmatros sköter båda lamporna. Vid högre stridsberedskap är det dock alltid två signalmän.

Normalt blinkar man med vitt ljus. Men under natten kan signallampan blinka rött eller grönt genom att färgade filter fästs på lampan. Det vita ljuset är alltför starkt när det är mörkt.

För att effektivisera överföringen av optiska meddelanden använder man koder.

Signalkoder
Allmänt signalering
aaa... Anrop, upprepa tills fartyget svarar
Lång signal Svar på anrop
FB1 Signalera långsammare
FB2 Signalera snabbare
FB3 Signalera tydligare
Riktningsangivelse.
E Jag girar styrbord
I Jag girar babord
S Mina propellrar arbetar för back
Fartsignaler.
ZA Använd högsta möjliga fart
ZB Använd högsta fart
ZC Använd full fart
ZD Använd 3/4 fart
ZE Använd halv fart
ZF Använd sakta fart
ZG Använd minsta möjliga fart
ZI Använd upphävande av farten
ZN Använd sakta halv fart
ZO Använd sakta sakta fart
ZP Använd sakta lägsta fart
ZQ Er fart frågas
ZR_ Min fart _ knop
ZS_ Min för tillfället högsta fart _ knop
Z_ Full fart skall vara _ knop
Formeringar, gir.
Å_ _ _ Samtidig gir styrbord till _ _ _
Ö_ _ _ Samtidig gir babord till _ _ _
ÅB Samtidig gir styrbord 45 grader
ÖB Samtidig gir babord 45 grader
ÅC Samtidig gir styrbord 90 grader
ÖC Samtidig gir babord 90 grader
ÅD Samtidig gir styrbord 135 grader
ÖD Samtidig gir babord 135 grader
ÅF Samtidig gir styrbord till kontrakurs
ÖF Samtidig gir babord till kontrakurs
ÅH_ _ _ Successiv gir eller svängning styrbord till _ _ _
ÖH_ _ _ Successiv gir eller svängning babord till _ _ _
ÅI_ _ _ Gir i tur styrbord till _ _ _
ÖI_ _ _ Gir i tur babord till _ _ _
Evolutioner, formeringar.
ÅK Formera flankformering styrbord 45 grader
ÖK Formera flankformering babord 45 grader
ÅL Formera linje styrbord
ÖL Formera linje babord
ÅM Formera flankformering styrbord 135 grader
ÖM Formera flankformering babord 135 grader
ÅN Formera flankformering styrbord och babord 135 grader
ÖN Formera flankformering babord och styrbord 135 grader
ÅU Formera linje styrbord och babord
ÖU Formera linje babord och styrbord
ÅS Formera stridslinje höger
ÖS Formera stridslinje vänster
ÅT Formera stridslinje höger och vänster
ÖT Formera stridslinje höger och vänster
ÄS Formera stridslinje
ÄR Formera fri kolonn
ÄO Formera omvänd fri kolonn
Meddelanden.
K_ _ _ Min kurs _ _ _ grader
NA Tillkännage er kurs
C_ _ _ Kursen skall vara _ _ _
X_ _ _ Huvudkursen skall vara _ _ _
SU_ _ _ Stridskurs _ _ _
SV_ _ _ Reträttkurs _ _ _
F_ _ _ Rättningsbäring _ _ _
R_ _ _ Fienden i sikte i bäring _ _ _
LA Underlätta manövern
LB Jag underlättar manövern
Ä Återgå till huvudkursen
OA Anmälan
WD Anbefalld övning börjar
GT_ Utnyttja _ gasturbiner
BI_ Larmtid _ minuter
BF_ Gångberedskap _ timmar
BG_ Gångberedskap _ minuter
BO_ Sändningsalternativ radio _ / radar _
DA Ni detacheras
SG Bullra
SH Bilda dimma
TQ Skjuttillåtelse torped
Reträttgir styrbord
Reträttgir babord
TP_ _ _ Jag har skjutit _ torpeder i _ _ minuten
Simulerad vy med optisk signalering från minfartyget HMS Älvsborg.

Prova optisk signalering

Prova själv optisk signalering i webb-appen nedan:

  • Öva mottagning.
  • Skriv in tecken som sänds som morse.
  • Blinka fram meddelanden.

Det finns fyra olika vyer från var du ser signaleringen. Vid vyn "Signalmatros" kan du även höra hur det låter när signallampans persienn-lameller manövreras.

Öppna appen i ett nytt fönster

Signallampa typ Sig 57-2. Illustration från Örlogsboken 1974.

Signallampa

Signallampan Sig 57-2 är tillverkad av NIFE/Jungnerbolaget i Oskarshamn.

Hans använder högerhanden för signalering med lampa. Handflatan trycker in knappen som tänder lampan medan pekfingret manövrerar "avtryckaren" som öppnar och stänger jalusielameller som "blinkar".

Signallampans detaljer

Signallampans yttre:

  1. Hål ⌀xx mm, för placering på signalbryggans pinn-fäste för signallampa.
  2. Knapp som tänder lampan.
  3. Avtryckare som öppnar och stänger jalusielameller för att släppa fram ljuset.
  4. Justerskruv för avtryckare.
  5. Sikte.
  6. Siktkorn av plast som dels fungerar som korn men samtidigt visar egen sändning genom att plastpinnen sticker ner framför lampan. Siktet gör att signalerna inte når andra än den avsedda mottagaren.
  7. Gummikabel med kontaktdon som pluggas in i uttag på signalbryggan.

Signallampans inre:

  1. Lampa 12 V, 100 W, sockel Ba20d.
  2. Öppna/stänga-gardin.
  3. Reflexspegel som ger en stark och smal ljusstråle.
För signalering under mörker är det vita ljuset för starkt. Då sätter man på ett rött eller grönt filter på lampan.
Signalmatros Johnsson, skeppsnummer 3, har hjälm och är beredd att skjuta remsraketer. Foto: Hans Sundgren.

Skjuter remsraketer och lyskulor

Förutom signalering med signallampa och flaggor har signalmännen andra uppgifter.

En uppgift är att skjuta ut remsraketer för att störa fiendens radar. I dessa lägen måste signalmatroserna ta på sig hjälm. Remsraketen består av ett stort antal aluminiumfolier som ger fienden eller missiler ett radareko att låsa på.

Signalmännen skjuter även lyskulor. En grön lyskula indikerar att en torped är ivägskickad.

Skeppsnummer 2 är beredd att skicka iväg en lyskula. Foto: Hans Sundgren.
Signalmatros Johnsson, skeppsnummer 3 skickar iväg en lyskula. Foto: Hans Sundgren.
Signalman Johnsson i vanliga kläder eftersom han just nu har tjänst som rorgängare inomhus i brygghuset. Signalman Sundgren har tjänst utomhus på signalbryggan och är iklädd sjöställ och flytväst. Foto: Okänd med Hans' kamera.

Vädret bestämmer klädsel

Ibland översköljs signalbryggan av vatten när det går stora vågor. Då krävs det sjöställ som Hans har på sig.

Hans i tjänst på signalbryggan i enbart blåställ eftersom det är varmt med endast lätt vind. Istället för hjälm med integrerade hörlurar kan han använda lätta hörlurar. Foto: Johnsson med Hans' kamera.

Headset med PTT

Signalmatrosen har kontakt med internkommunikationen via hörlurar och strupmikrofon. Normalläget är lyssning. När signalmatrosen vill säga något på kanalen trycker han in knappen på den lilla "Push-To-Talk"-dosan (PTT) som sitter på headset-sladden.

Det gäller att se till att "push-to-talk"-knappen inte är intryckt om man vill prata "inofficiellt" med sin signalmatroskamrat på babordssidan.

"Push-to-talk"-dosan med knapp som kan låsas i nedtryckt läge.
Gångflaggan hissad från signalbryggan. Foto: Hans Sundgren.

Hissa gångflagga

En av Hans uppgifter som signalmatros är att hissa gångflaggan när fartyget lämnar kaj samt ta ner den när fartyget lägger till vid kaj.

Den grå burken på andra sidan "masten" är det tryckluftsdrivna signalhornet. Signalmatrosen drar i linan för att tuta vid exempelvis backmanöver som innebär 3 korta signaler.

Antennbommen strax bakom signalbryggan. Längst ut sitter UKV-antennen. De röda lamporna används för IK-lösen (IgenKänning). Foto: Hans Sundgren.
Maskincentralens manöverpanel för de 3 gasturbinerna. Foto: Hans Sundgren.

Maskincentralen

Från maskincentralens manöverpanel styr maskinisten de 3 gasturbinerna och de ställbara KaMeWa-propellrarna.

Vid ordergivning från bryggan till maskin används begreppen babord, styrbord, och mitten för definition av turbinerna. Dessutom används begreppet de båda yttre.

  • Gasturbiner: Bristol Siddley Proteus, 3×4250 hk.
  • Bränsleförbrukning, full effekt: Ca 1000 kg/h.
  • Bränsleförbrukning, tomgång: Ca 200 kg/h.
Maskinisten på väg ner till maskincentralen. | En av de 3 gas­turbinerna i maskin­centralen. Foto: Hans Sundgren.
Uppstart av styrbords gas­turbin med eldflammor vid utblåset. Foto: Hans Sundgren.

Losskastning Gålö

Tio år senare 1987, gör Hans en 2-dagars mönstringsgenomgång på Spica. Han får då tillåtelse att spela in icke-hemlig internkommunikation.

I detta ljudklipp startar maskincentralen de båda yttre gasturbinerna. Därefter kastar torpedbåten loss från hemmabasen Gålö.

Losskastning Gålö

HMS Spica kastar loss från Gålö. Det är 4 verksamheter som kommunicerar:

  • ManO: Manöverofficeren, på bryggan.
  • Maskin: Maskincentralen.
  • Navigation: Navigationsofficer i stridsledningscentralen.
  • Halvdäck: Losskastningspersonal på halvdäck.
Transkription
ManO Maskin Navigation Halvdäck
      Halvdäck kopplat.
  Maskin kopplat.    
Ja.      
Starta upp de båda yttre.      
  Starta upp de båda yttre.    
  Start styrbords.    
  Start babords.    
    ManO.  
    Det ligger en färja med dykarbeten syd Marbäling. Vi har fått en signal om att vi ska reducera farten där vid passage om vi går den vägen.  
Ja.      
  De båda yttre uppstartade och klara.    
Ja      
På styrbords framåt en halv.      
  Styrbords framåt en halv.    
      Kan vi kasta loss akter?
Ja, loss akter.      
      Uppfattat.
Styrbords back två.      
  Styrbords back två.    
Styrbords stopp.      
  Styrbords stopp.    
Styrbords framåt två.      
  Styrbords framåt två.    
Styrbords back två.      
  Styrbords back två.    
Styrbords framåt två.      
  Styrbords framåt två.    
Styrbords framåt en halv.      
  Styrbords framåt en halv.    
Styrbords back två.      
  Styrbords back två.    
Styrbords framåt en halv.      
  Styrbords framåt en halv.    
Båda back tre.      
  Båda back tre.    
Båda back två.      
  Båda back två.    
Babords stopp.      
  Babords stopp.    
      Halvdäck bryter.
Ja.      
Teleteknikern och Hans i manskapsmässen. Foto: Okänd med Hans' kamera.

Manskapsmäss

I manskapsmässen äter de värnpliktiga samt fikar, lyssnar på radio och tittar på TV.

Besättningen består av:

  • 1 fartygschef
  • 4 officerare
  • 3 underofficerare
  • 4 högbåtsmän
  • 4 furirer
  • 12 korpraler

Hans är korpral med skeppsnummer 1 och kallas därför för "ettan". Vid slutet av tjänstgöringen blir han furir.

Förvaringsskåp i 4-manshytten. Foto: Hans Sundgren.

Förvaringsskåp i hytt

Hans delar 4-manshytten med elkraftsteknikern, signalisten och 1:e kocken. Alla fyra delar ett skåp för personliga ägodelar. Hans har den övre hyllan i underskåpet.

  • Övre låsbar låda: Skeppsnummer 33, radio-operatören (gnisten).
  • Nedre låsbar låda: Skeppsnummer 41, förste kock.
  • Övre hylla: Skeppsnummer 1, förste signalmatros (Hans).
  • Nedre hylla: Skeppsnummer 25, elkraftsteknikern.
Självporträtt i spegeln i främre hytten som ligger framför 4-manhytten. Foto: Hans Sundgren.

Normalrutin

Schemat för dagen beror på om fartyget är stillastående eller under gång.

Normalrutin vid stillastående
Måndag till fredag
06:30 Utpurrning, tvättning och klädsel.
07:00 Frukost.
07:30 Stationer för rengöring och/eller arbeten.
08:00 Vaktförfångning.
08:20 Bort från rengöring.
08:30 Övningstiden börjar.
11:30 Övningstiden slutar. Lunchuppehåll.
12:30 Övningstiden börjar.
16:30 Övningstiden slutar.
16:45 Fritid för värnpliktig personal.
17:00 Middag.
21:00 Eldrund.
23:00 Tystnad.
Lördag, söndag och helgdagar
08:00 Utpurrning, tvättning och klädsel.
08:30 Frukost.
09:00 Vaktförfångning. Vaktkvarteret rengöring och arbeten.
11:30 Bort från rengöring och arbeten. Lunch.
16:30 Middag.
21:00 Eldrund.
23:00 Tystnad.
Normalrutin under gång
Alla dagar
04:00 Vaktförfångning.
07:00 Utpurrning, tvättning och klädsel.
07:30 Frukost.
08:00 Vaktförfångning. Stationer för rengöring och/eller arbeten.
08:30 Bort från rengöring, övningstiden börjar.
11:30 Övningstiden slutar. Lunchuppehåll.
12:00 Vaktförfångning.
13:00 Övningstiden börjar.
16:00 Vaktförfångning.
16:30 Övningstiden slutar.
17:30 Middag.
18:00 Vaktförfångning.
20:00 Vaktförfångning
21:00 Eldrund.
23:00 Tystnad.
24:00 Vaktförfångning.
Spicas systerbåt: HMS Sirius. Foto: Hans Sundgren.

Torpedbåten Sirius

HMS Sirius, T122 är Spicas systerbåt i roten.

Signalmännen har frekvent optisk kommunikation med rotebåten.

HMS Sirius i hamn på Gålö och utlöper. Foto: Hans Sundgren.
1:e signalmatros på HMS Sirius. Foto: Hans Sundgren.
Jagaren HMS Småland, J19. Foto: Hans Sundgren.

Jagaren Småland

Jagaren Småland är ibland med på övningarna.

Senare blir hon museifartyg i Göteborg.

Minfartyget HMS Älvsborg, M02. Foto: Hans Sundgren.

Fartyg för att lägga ut minor

Spica övar tillsammans med minfartygen HMS Älvsborg och HMS Visborg.

Minfartyget HMS Visborg, M03. Foto: Hans Sundgren.
Minsveparen HMS Vinö M65. Foto: Hans Sundgren.

Fartyg för att rensa minor

Minsveparen Vinö har till uppgift att rensa minor.

Spica passerar henne vid inloppet till marinbasen i Karlskrona.

Broöppning i Falsterbo kanal. Foto: Hans Sundgren.

Falsterbo kanal

HMS Spica passerar Falsterbo kanal under sin färd från västkusten till ostkusten.

Efter passage av öppnad bro. Foto: Hans Sundgren.
HMS Spica löper ut från Karlskrona. Foto: Hans Sundgren.

Karlskrona

HMS Spica lämnar flottbasen i Karlskrona.

HMS Älvsnabben ligger förtöjd i Karlskrona efter att ha kommit hem från sin långresa. Foto: Hans Sundgren.
HMS Spica i KarlskronaHans skriver brev hem.

"… Ingen snö här, 3 grader varmt men det regnar. Har gått vakt-tjänst idag. Jag kommer att vara här i Karlskrona i 3 veckor nu. Sedan åker vi mot Göteborg.…"

HMS Spica i KarlskronaHans skriver brev hem.

"… Soligt väder idag men kallt. Vi var ute på havet igår och vi var ute hela dagen idag.…"

"… Imorgon är det bio igen. Fredag, lördag, söndag går jag vakt och får inte lämna området.…"

Veckoschema för HMS Spica, februari 1977.

Veckoschema, vecka 709

HMS Spicas veckoprogram är ett A4-blad som publiceras på insidan av dörren till huvudingången.

Vecka 09 går HMS Spica från Karlskrona till Göteborg, via Helsingborg och Halmstad, med följande program.

HMS Spicas veckoschema för vecka 9, 28 februari till 6 mars 1977. | ÖHK = Örlogsbas Karlskrona | ÖHG = Örlogsbas Göteborg | LK = Losskastning | FT = Förtöjning.
Måndag Fm Materielkontroller / resterande materielunderhåll.
1230-1530 Navigationsutbildning Örl 41, 42. Inre tjänst (civila kläder). ÖHK
Tisdag 0800 Flaggan hissas. Tjänstegrensvis utbildning / övningsförberedelser.
1300-1500 Samövning med attackflyg (samö E1). LK: 1300
1500-2000 Sambands- och stridsledningsövning inom roten. FT: 2000 Helsingborg
Onsdag Fm Luftvärnsskjutning mot pilmål (bogserat av Learjet). Purrning: 0600
Frukost: 0630
Reng/Arbtid: 0700
Klarg.f.gång: 0730
LK: 0800
1300-1500 Sambands- och stridsledningsövning inom divisionen. FT: 1530
Halmstad
Torsdag Fm Navigeringsövning i övningsområde västkusten. Rutin se onsdag.
LK: 0800
FT: 1700
Nya Varvet ÖHG.
Fredag Fm Rent skepp, tvättbyte. ÖHG
12:30 Buss till Valhallabadet (ingen återtransport).
Lördag Helgrutin ÖHG
Söndag Helgrutin ÖHG
HMS Spica lämnar Helsingborg. Foto: Hans Sundgren.
Hamnen i Halmstad där HMS Spica ligger över natten. Foto: Hans Sundgren.
HMS Spica i HalmstadHans skriver brev hem.

"… Var i Helsingör i går kväll. Var tillbaka 03:00, sov ett par timmar. Jobbade sedan från 07:00 till 19:30. Jag tog kockens kvällsdisk. Urjobbigt. Helt slutkörd nu. Orkar nog inte skriva mer. Göteborg imorgon. …"

"… Befälet var snällt i måndags. Han sade ingenting och rapporterade ingenting. Schysst. Jag var på båten lagom till fika 15:00.…"

"… Jag åker från Göteborg fredag och ankommer med 20:13-tåget till Linköpings central.…"

Tåg-biljett av typ VPL10, från Göteborg till Linköping.

Vid Nya Varvet, Göteborg

HMS Spica ligger vid Örlogshamnen "Nya Varvet" i Göteborg under några dagar i mars. Under övningar får Hans utbyta namnsignal med bland annat torpedbåtarna HMS Arcturus, T110 och HMS Rigel, T106.

Hans tar tåget hem till Linköping fredagen den 4 mars.

Göteborgs Spårvägar, spårvagnsbiljett.
HMS Spica i GöteborgHans skriver brev hem.

"… Jag skulle ju komma hem den 18:e mars nu. Men det har blivit så att vakt-tjänsten är splittrad på flera den helgen på grund av att det är civil hamn. Just nu vet jag inte om jag kommer, men jag tror det i alla fall. …"

HMS Spica i LysekilHans skriver brev hem.

"… Vi kom hit idag 16:00. Det snöar! Igår var jag på besök på 2 ubåtar. Sedan motionerade jag lite. Jag sprang runt på Göteborgs holmar. …"

"… Just nu uppgår mina ekonomiska tillgångar till 4 kronor och 50 öre men jag hoppas få lön på torsdag (130 kronor). …

"… Vi ligger här i 3 nätter nu. Sedan går vi till Malmö och det är därifrån jag åker på fredag. …

"… Nu har jag också avverkat halva lumpartiden, 5 och 1/2 månader kvar. …"

Kockumskranen i Malmö. Foto: Hans Sundgren.

Vid Malmö hamn

HMS Spica ligger i Malmös hamn under några dagar i mars.

Kockumskranen imponerar med sin storlek.

Hans tar tåget hem till Linköping fredagen den 18 mars.
HMS Spica passerar under Ölandsbron. Foto: Hans Sundgren.

Passerar under Ölandsbron

HMS Spica passerar Kalmar och Ölandsbron under sin färd från Karlskrona till Gålö.

Ölandsbron sedd från signalbryggan. Foto: Hans Sundgren.
Kalmar och Kalmar Slott. Foto: Hans Sundgren.
HMS Spica i Norrtälje hamnbassäng. Foto: Hans Sundgren.

Besök i Norrtälje

Efter övningar i Stockholms norra skärgård går HMS Spica in till Norrtälje.

HMS Spica förtöjd i Norrtälje hamn. Foto: Hans Sundgren.
HMS Spica förtöjd vid Skeppsbron.Foto: Hans Sundgren.

Ytattackflottiljen vid Skeppsbron

Några torpedbåtar tillsammans med jagaren HMS Halland ligger vid Skeppsbron, Gamla stan i Stockholm 12-16 maj.

Torpedbåtar framför Gamla Stan i Stockholm. Foto: Hans Sundgren.
Vy söderut från signalbryggan.Foto: Hans Sundgren.

Slussen sedd från Spica

Förutom HMS Spica ligger även torpedbåtarna HMS Sirius, T122 och HMS Ystad, T142 förtöjda vid Skeppsbron.

HMS Ystad, T142 kommer senare under 1980-talet att byggas om till robotbåt och få beteckningen R142.

Torpedbåtar T121, T122 och T142 vid Skeppsbrokajen. Foto: Hans Sundgren.
HMS Spica lämnar Skeppsholmen med jagaren HMS Halland vid kaj. Foto: Hans Sundgren.
HMS Sirius passerar Djurgården. Foto: Hans Sundgren.
HMS Spica går på kolonn efter jagaren HMS Halland, J18. Foto: Hans Sundgren.

Klart skepp – 1:a ytattackflottiljen

HMS Spica övar med 1:a ytattackflottiljen.

Stridsberedskapsgraden Klart skepp är steget före Klart för strid.

Vid Klart skepp ska alla i besättningen bege sig till sina drabbningsplatser och klargöra materielen så att fartyget är stridsberett. Samtidigt utför man Gul stängning som innebär att alla vatten- och brandtäta dörrar och luckor stängs. Alla dörrar och luckor är märkta med en färgkod som anger när de får stå öppna eller inte.

Vid Gul stängning är alla dörrar till signalbryggan stängda och signalmännen är isolerade från fartygets inre.

Klart skepp signaleras i fartyget med 2 korta och 2 långa upprepade signaler, varav en tuta sitter i manskapsmässen.

Signalmännen har också som uppgift att hålla utkik efter andra fartyg och hinder. Här spejar signalman efter fientliga fartyg under "klart skepp". Klart skepp innebär bland annat bruna damasker, flamskyddshuva och hjälm för signalmatroser som står utomhus på signalbryggan. Foto: Hans Sundgren.
Manöverofficeren (man-o) i klart skepp, utan Gul stängning. Foto: Hans Sundgren.
Signalman 01 Sundgren har inte fiktivt överlevt en attack och markerar detta genom att sätta sig framför kanonen. Foto: Okänd med Hans' kamera.

Signalman satt ur spel

Vid övningar i klart skepp händer det att signalman blir fiktivt "satt ur spel". Då får han gå och sätta sig framför kanonen.

Vid andra tillfällen i Klart skepp beordras Vila på drabbningsplatserna. Hans får då vara kvar på signalbryggan men behöver inte signalera eller hålla utkik. Klädsel för strid, bland annat flamskyddshuva och damasker ska dock behållas.

Illustration över ett anfall med en jagarflottilj i svenska marinen. Illustration: Martin Ek, visas med tillstånd.

Jagarflottiljen anfaller

Torpedbåtar av typ Spica används ibland tillsammans med en jagarflottilj. Under Hans tid i marinen 1977 samövar Spica med jagarna HMS Halland och HMS Småland.

Bilden visar hur en jagarflottilj anfaller.

HMS Spicas huvuddata. Illustration: Martin Ek, visas med tillstånd.
"Framför jagarna på flankerna löper torpedbåtarna i 40 knop på sicksack-kurser. De ska föra så mycket oväsen så att jagarna inte kan höras av fiendens ubåtar."Illustration: Martin Ek, visas med tillstånd.
Illustration av MADAK-lådan i stridslednings-centralen, ett datakommunikationssystem för order och stridsledning. Illustration: Hans Sundgren.

Datakommunikationssystem MADAK

Som komplement till ljus-signalering är HMS Spica utrustad med ett radiobaserat datakommunikationssystem; MADAK.

När Hans tar emot order via ljus-signalering från omgivande fartyg, händer det att samma order kommer via MADAK. Så när Hans rapporterar ordern, händer det att stridslednings-centralen säger: "Ja, vi har fått det på MADAK också.".

Signalmatroserna tycker MADAK är ett konkurrerande kommunikationssätt till ljus-signalering. MADAK sänder korta standardmeddelanden på 0,5 sekunder. Även om meddelandena är krypterade röjer MADAK "att något är på gång" genom sin radiosändning. Detta till skillnad mot ljus-signalering som inte alstrar några radiovågor.

Källa: Försvarets Historiska Telesamlingar, Datakommunikation för order och stridsledning, Malte Jönson.

HMS Spica passerar genom Järnholmssund. Foto: Hans Sundgren.

Far genom Järnholmssund

HMS Spica löper ut från Gålö och passerar genom det smala Järnholmssund.

HMS Spica passerar sundet. Foto: Hans Sundgren.
HMS Spica på väg in till Gålöbasen. Foto: Hans Sundgren.

Anlöper hemmabasen Gålö

HMS Spica tillhör 11:e Torpedbåtsdivisionen som är en del av 1:a Ytattackflottiljen. Divisionen har sin bas på Gålö.

Pirarna på Gålöbasen sett från berget söder om hamnen. Vid pirarna ligger HMS Freja samt två torpedbåtar av typ Spica I och två av typ Spica II. Foto: Hans Sundgren.
Vid Gålö ligger också HMS Freja, A221 som är under­hålls­fartyg till 11:e torped­båts­divisionen. Foto: Hans Sundgren.
En av pirarna på Gålöbasen med HMS Spica till höger och, troligen, HMS Sirius till vänster. Foto: Hans Sundgren.

Vid Gålöbasen

Hans klättrar upp i kranen och tar en bild på Spicas normala förtöjningsplats.

Kranen klarar 1,5 ton längst ut och används bland annat för laddning av torpeder. Foto: Hans Sundgren.
Hans klättrar även upp på toppen av Spicas mast, med denna utsikt. Foto: Hans Sundgren.
Gålö Tigers symbol skickade Hans hem i ett brev. Bilden har punktupplösning vilket indikerar att den skickats över fax eller annat system.
Att åka kommunalt från Gålö till Stockholms Central kostar 7 kronor i form av 7 kuponger. Från Gålö till Västerhaninge station går det buss och från Västerhaninge till Centralen går det pendeltåg.
Färdväg fram och tillbaka till Årsta havsbad samt platsen för olyckan. Karta: Ekonomisk karta Årsta havsbad 108 07, 101 0h, år 1982.

Räddad av flytväst

Sent söndag eftermiddag tar Hans och 2:e kocken Gålöbasens kanot och paddlar över till Årsta havsbad. Det är kallt så de har skinnjackor på sig under de uppblåsbara flytvästarna.

På vägen hem råkar de båda sätta paddlarna på samma sida och luta sig ut, varvid kanoten stjälper. De hamnar i det kalla vattnet och känner panik eftersom skinnjackorna och övriga kläder och skor tynger ner dem i vattnet.

Då kommer Hans ihåg att han har en uppblåsbar flytväst på sig, drar i snöret och känner hur han lyfts upp i vattnet. Kocken gör likadant och de kan båda pusta ut. De tar sikte på närmsta ö, Ekholmen, och simmar dit. Det tar ungefär 15 minuter.

Väl uppe på ön tar de av sig de kalla kläderna. Efter en stund ser de en segelbåt komma farande på fjärden. De vinkar, och får hjälp. Segelbåten plockar upp kanot med tillbehör och åker med dem till ön varvid Hans och kocken kan paddla hem till Gålöbasen. Sedan blir det snabb förflyttning upp till bastun för att värma sig och torka kläder.

Även om det var en dramatisk händelse, är den beskriven endast lite i förbigående av Hans i dagboken.

Den typ av uppblåsbar flytväst som räddar Hans och hans kamrat.
Lufttemperatur 1977-05-22 vid väderstation Berga 98040.
Tid Temperatur
18:00:00 13,2 ºC
19:00:00 12,1 ºC
20:00:00 9,2 ºC
21:00:00 7,1 ºC
Maskinist Rudolfsson på HMS Spica vilar en stund, med öl och cigaretter nära till hands. Foto: Hans Sundgren.

Torpedbåtar vid kaj

Även om torpedbåtarna övar ute i skärgården så ligger de den mesta tiden vid kaj.

Vakt-tjänst under en helg innebär att man kan sola på däck.

Utsikt från masten ovanför radardomen. Foto: Hans Sundgren.
Civilklädda permittenter tar farväl av sina kamrater som är kvar för vakt-tjänst. Foto: Hans Sundgren.
En torpedbåt av typ Spica II får sin mål­följnings­radar inspekterad. Foto: Hans Sundgren.
HMS Spica vid GålöHans skriver brev hem fredag.

"… Den här veckan har vi varit ute och åkt mycket. Förtöjde inte förrän 00:30 en kväll. På måndag åker vi till Norrtälje (en stad 8 mil norr om Stockholm). Sedan ligger vi i Stockholm torsdag till söndag, nedanför Slottet.

… Annars skiner solen här och vi solbadar lite. Något brun skall jag väl vara när jag kommer hem. …"

HMS Spica vid GålöHans skriver brev hem.

"… Något vykort kunde jag inte göra, för jag hade ingen papp. …"

Berga Örlogsbas där HMS Visborg, M03 ligger förtöjd bredvid en jagare. Foto: Hans Sundgren.

Transportbåt till Berga

Det finns marina transportbåtar som går turer mellan Gålö, Gålö havsbad, Berga Örlogsbas och Muskö Örlogsbas.

Hans och maskinisten Rudolfsson åker transportbåt från Gålö till Berga Örlogsbas för att hämta pengar.

Rudolfsson och Sundgren på transportbåten från Berga till Gålö. Foto: Hans Sundgren och Rudolfsson.
HMS Spica i MusköbergetHans skriver brev hem.

"… Måndagen målade vi. Idag, tisdag har allt gått åt helvete. Jag har haft målningsarbeten idag också. Jag fick en ny 5-liters färgburk av ett befäl. Jag visste inte hur jag skulle få upp locket. Men befälet sade att det bästa sättet att få upp locket är att ge locket en kick av hälen på skon. Alltså stampade jag till, det vill säga alldeles för hårt. Locket försvann under foten och färgen stänkte åt sidorna. Han bara skakade på huvudet och gick sin väg medan jag fick torka färg.

Dom här dagarna har jag också tillbringat nere i botten och sugit och torkat upp gammalt skit-vatten. Vi har sedan målat botten fint (inuti). Klockan 15:30 när jag satte det nästan sista penseldraget så springer avloppsledningen läck och sprutar skit-vatten ut på vår nya målning. Dessutom förstörs vårt potatislager. Bara att börja om att torka skit igen.

Jag var så trött på skiten att jag efter maten gick ut och sprang 5 km i regnet. Tog en lång 102-graders bastu för att få bort all färg på kroppen.

Igår tjänade jag förresten 30 kronor på morsesignaleringsprov. …"

HMS Spica i MusköbergetHans skriver brev hem på påskafton.

"… Jag ringde inte igår eftersom telefonen här är väldigt effektivt spärrad för alla samtal utom 08-området. Idag vaknade vi 5 ensamma klockan 11:30. Vi har det ganska skönt i alla fall (utan TV), Igår målade vi och drog ut antenn genom tunneln och ut på berget (300 meter). Tyvärr blev det ingen bättre bild med det var spännande. …

HMS Spica i MusköbergetHans skriver brev hem på annandag påsk.

"… Vi har just gått och lagt oss. Vi sover till eftermiddagen numera. …"

Tunnlar in i Musköberget. Fotot är taget år 2017 från HMS Spica som passerar vid rundtur. År 1977 är detta hemligt område inom restriktionsområde men år 2017 finns det ingen restriktion. Foto: Hans Sundgren.

Inne i Musköberget påsken 1977

Påskhelgen 1977 tillbringar Hans på HMS Spica i en torrdocka djupt inne i marinens stolthet; Musköberget. Hans väljer att tjänstgöra påskhelgen då han behöver permission senare i juni då han ska bli pappa.

35 år senare minns han följande:

Hans minns tiden i Musköberget.

"HMS Spica låg upplagd i torrdocka men vi bodde som vanligt på båten. Spica har dock inget vatten och vi fick inte använda toaletten.

Vi gick vakt som vanligt 24 timmar om dygnet även fast fartyget var upplagt i torrdocka, djupt inne i berget.

Inne i berget var det radioskugga, varken radio eller TV fungerade alltså. Vi försökte desperat att koppa en teleledning till antennen och dra den ut genom öppningen, en sträcka på flera hundra meter. Det fungerade inte.

När man skulle gå på toaletten fick man trycka på "Öppna dörr" vilket var en 10 meter hög atombombsäker dörr med 1 meters tjocklek. Där bakom fanns toaletten. När dörren öppnades blinkade lampor och en signal ljöd. Det var alltså svårt att gå på toa obemärkt.

Från ingången i Musköberget var det nog en kilometers väg ner till torrdockan. Påskhelgen var alltså ganska långtråkig."

HMS Spica anlöper Visby hamn. Foto: Hans Sundgren.

Torpedbåtsdivisionen i Visby

I juli besöker 11:e torpedbåtsdivisionen Gotland och finns under några dagar i Visbys hamn.

Gotlandsfärjan Foto: Hans Sundgren..
En kväll får besättningen ledigt för att tävla och äta grillat kött. De får bland annat tävla i klassiska grenar som stångstötning, kuddkrig på stång och dragkamp. Foto: Hans Sundgren.
Hans på signalbryggan en sen kväll. Foto: Okänd.

Upplever solnedgångar över havet

När HMS Spica gör kvällsövningar runt Gotland kan de som är utomhus, se solen gå ner i havet.

Solnedgång sedd från signalbryggan. Foto: Hans Sundgren.
Hans är vaktpost i Visby hamn. Foto: Okänd.

Vakt-tjänst i Visby

Hans har många vaktpass under vistelsen i Visby. Under tidig morgon får han se solen gå upp.

Soluppgång bakom Visby kyrka, sett från hamnen. Foto: Hans Sundgren.
HMS Spica i VisbyHans skriver brev hem tisdag.

"… Vi har kommit till Gotland nu. Här är det ganska fint. Vi åt helstekt får på Fårö idag. …"

HMS Spica lämnar Visby hamn. Foto: Hans Sundgren.

Torpedbåtarna lämnar Visby

HMS Spica är först ut från Visby hamn.

Dieselrök från de andra två torpedbåtarna i hamnen. Foto: Hans Sundgren.
Utsikt från signalbryggan vid hårt väder. Foto: Hans Sundgren.

Halv storm på västkusten

En kväll är det övning på Skagerrak och det blåser 22 m/s. Många av de värnpliktiga i manskapet blir sjösjuka och "obrukbara" där de ligger på durken inne i båten.

Några värnpliktiga går omkring med en plastpåse i handen. De som har sin tjänstgöringsplats nere i båten gör gärna ett utomhusbesök på signalbryggan för att få frisk luft. Foto: Hans Sundgren.
Hans går vakt i civil hamn tillsammans med elektrikern Jonas Kroll, skeppsnummer 25. Foto: Okänd med Hans' kamera.

Vakt 24 timmar per dygn

Det är alltid någon som har vaktansvar på båten. I hamn ska man i vissa lägen vara två beväpnade vakter vid landgången.

Normalt har landgångsvakten ett "vapen" i form av en gummibatong. Men vid civil hamn måste vakterna bära kulsprutepistol m/45, även kallad Kpist, som finns inlåsta i ett vapenskåp på torpedbåten. Vapnet har följande data:

  • Kaliber: 9×19 mm Parabellum
  • Eldhastighet: 550–600 skott per minut
  • Praktiskt skjutavstånd: 300 m
HMS Spica i KarlskronaHans skriver brev hem tisdag.

"… Fick chansen att bli postbud här i Karlskrona så här kan jag nu skicka en hälsning. Jobb hela dygnen nu. Har knappt vilat någonting. På fredag kommer jag hem sent, tippar jag …"

Gummibåten sjösatt från torpedbåten, med skeppsnummer 3, Johnsson vid årorna. Foto: Hans Sundgren.

Spicas gummibåt

Torpedbåten HMS Spica har en gummibåt fastsurrad på luftintaget akterut. Gummibåten används först och främst vid förtöjning vid krigsförtöjningsplatser (KFP).

Några matroser skickas ner i gummibåten för att först går iland vid krigsförtöjningsplatsen. De kan därifrån hjälpa till att mottaga förtöjningstampar från torpedbåten.

Gummibåt tillsammans med svensk ubåt. Foto: Hans Sundgren.
HMS Spica kamouflerad vid krigsförtöjningsplats i Stockholms skärgård. Foto: Hans Sundgren.

Maskerad krigsförtöjning

Under en del av slutövningen ligger HMS Spica förtöjd och maskerad vid en krigsförtöjningsplats (KFP) någonstans i skärgården.

En krigsförtöjningsplats har avbärare för fartyget samt förtöjningsringar. Någonstans finns även maskeringsnät som besättningen täcker torpedbåten med. Men det viktigaste är nog anslutningsboxen för telefon. Teleteknikern drar en kabel från Spica till anslutningsboxen och därmed är torpedbåten ansluten till marinens telefonnät och kan ligga radiotyst.

Kamouflagenätet sett från signalbryggan. Foto: Hans Sundgren.
En del av besättningen är alltid beordrad vakt-tjänst på land för att hejda ett eventuellt fientligt övertagande landvägen. Foto: Hans Sundgren.
Besättningen på HMS Spica i slutet av juni. Hans är inte med på fotot. Han har permission för att vara hemma med sin nyfödda son. Foto: Fartygsbefäl.

Mönstrar av

Hans avslutar sin värnpliktstjänstgöring och mönstrar av HMS Spica den 1 september 1977. Han har då gjort 11 månaders utbildning, varav 9 månader på HMS Spica.

Hans' officiellt tjänstgöringsbetyg för värnpliktiga.
Hans' tjänstgöringsbetyg som han själv skriver.
Hans' mössband.

Saker

Mössbandet är en officiell utensil från marinen. T-tröjan med Spica-motiv är däremot ett privat initiativ.

Motivet från T-tröja som Hans och andra köper under sin tjänstgöring.
Broderat tygmärke 63×103 mm, inköpt år 2021.
Repetitionsutbildningar. Foto: Hans Sundgren.

Repetitionsutbildningar

När Hans mönstrar av vet han inte om att han kommer att göra 4 repetitionsutbildningar på Spica år 1981, 1985, 1986 och 1987.

Han vet heller inte att HMS Spica kommer att bli bevarad som ett museifartyg och att han kommer att åka med som passagerare år 2012, 2016 och 2017.

Hans på signalbryggan igen som 59-åring, nu som passagerare på museifartyget HMS Spica. Foto: Hans Sundgren.
HMS Spica, T121Foto: Pressbild.

Historik

HMS Spica sjösätts och tas i drift år 1966. I samband med detta skickar Försvarsstabens pressavdelning ut en pressinformation med text och foto.

Fotot med beskrivning på baksidan.
Svenska: Försvarsstabens Pressavdelning Nr U 453 Torpedbåten T 121 SPICA och dess fem systerfartyg är snabba enheter med stor slagkraft. De drivs av gasturbiner och är bestyckade med en 57 mm Boforskanon och sex 53 cm torpedtuber.
Engelska: Swedish Supreme Command: Press Department The torpedoboat T 121 SPICA and its five sister ships are fast and modern units with considerable striking power. They have gas turbines and are fitted out with one 57 mm (2.5 inches) Bofors gun and six 53 cm (21 inches) torpedo tubes.
Franska: Service de Presse de l'Etat Major des Forces Armées Suédoises Le torpilleur T 121 SPICA et les cinq navires du même type sont des unités rapides avec une force considerable. Ils sont actionnés par les turbines du gaz et armés d'un canon tout-automatique de 57 mm (Bofors) et six tubes lance-torpilles.
Tyska: Oberkommando der schwedischen Wehrmacht: Pressereferat Torpedoboot T 121 SPICA und ihre fünf Schwesterschiffe sind schnelle moderne Einheiten, die eine beträchtliche Schlagkraft besitzen. Sie sind von Gasturbinen getrieben und mit einer 57 mm Boforskanone und sechs Torpedorohren bewaffnet.

Foto-information

Fotograf

Hans Sundgren, om inte annat anges.

Kamera

Agfamatic 2000

Film

Kodakchrome 110 positive slide 13x17 mm.

Digitalisering

Hans Sundgren

Filmscanner

Nikon Super Coolscan 5000 ED