Detta album innehåller bilder och filmer relaterade till fritidshustomten "Gruvhagen 4" på Södra Finnö.
Sture köper tomt av sin bror Stig, bygger om en sjöbod till sommarstuga och sedan en större, modern sommarstuga.
Sture får överta en gammal sjöbod som ligger i Sköthagen vid Käftviken (beteckning 502 på karta från 1845). Han plockar av teglet från taket, bryter upp golvet och hyvlar golvplankorna med en ”ox-hyvel”, innan han lägger in trossbotten.
En vinterdag, när isen ligger tjock på Käftviken, baxas Sjöboden upp på en låg kälke av Stures bror Stig Sundgren och Erik i Sundö. Med traktor dras den över isen och bort till Gruvhagen.
Sture är själv inte med vid förflyttningen men Stig berättar att det var ett tungt jobb. Hans traktor orkade inte när de kom till motlutet från isen och upp på land i Haralds hage. De fick hämta en traktor till.
Nästa gång Sture kommer ut till Gruvhagen står sjöboden i sankmarken mellan bergknallarna.
Sture hugger undan några tallar där sjöboden ska stå och gjuter grundplintar.
Våren 1962 hjälper en av Stures arbetskamrater honom att få sjöboden på plats. De använder domkrafter – lånade från SAAB – och ett antal massavedsbitar lyckades de rulla upp sjöboden på plintarna. Det går åt flera lördagars arbete från gryning till skymning.
På helgerna under försommaren 1962 arbetar Sture med isolering och inredning med sängar, diskbänk och skåp. Han tar upp fönster och målar med oljefärg.
Familjen Sundgren bor i stugan för första gången på semestern i juli.
En gammal båt från Stures farfars tid, ligger inne i Stigs gamla loge. Stig och Sture kör ner båten till Långvik och sjösätter den efter en del reparationer. Den har 2 bord knäckta, ett på vardera sidan, eftersom den legat och slagits mot berget i en storm. De borden lagar Sture med ”lapplaskar” och kopparnit. Sedan kan familjen fiska med nät på Mjältholmsflagen, och de äter ofta färsk abborre och gädda.
Sture bygger en altan av gammalt golvträ från en veranda vid Snickaregatan i Linköping.
Han hittar några 2-tumsplankor av ek i Stigs gamla ”körhus”. De har legat där sedan Stures farfars tid så de är torra och hårda som ben. Med hjälp av yxa och handhyvel tillverkar Sture två trappor upp till altanen och ett sittbräde.
Sture köper en tomten av sin bror Stig för 5.000 kronor och får lagfart i februari 1965. Tomten får beteckningen 227.
I maj skrivs ett kontrakt på köp av stugan ”Trollebo” från Skidsta Snickerifabrik, vid Höga kusten i Ångermanland. Byggsatsen, med takstolar, hopspikade väggelement, fönster, dörrar och skåp samt en massa lösvirke, kostar 12.650 kronor.
Sture tar semester en vecka och gör plintgrund och skorstensfundamentet. Den 15 juni kommer byggsatsen med en stor långtradare som får lämna släpvagnen vid Börrum, på grund av den krokiga vägen. Med hjälp av många händer monteras sedan stugan på ett par dagar. Men arbetet med golv, innerväggar, skåp och tak återstår.
Xxxxx.
Xxxxx.
Xxxxx.
Xxxx.
Valdemarsviks kommun vill sätta utdelningsadresser på sommarstugorna runt Mjältholmsvägen och föreslår "Slättängen". Sture protesterar dock – genom Hans – och föreslår istället "Gruvhagen". Det blir också den utdelningsadress som kommer att användas.
Tidigare utdelningsadress var endast "Familjen Sundgren, Mjältholmsvägen, Södra Finnö, Valdemarsvik".
Min far är född (1921) och uppvuxen på Getterö och har nyligen bekräftat att området söder om Käftviken (bl a hela 2:23) benämndes Gruvhagen. Namnet Käftängen är benämningen på den uttorkade delen av Käftviken. För den bofasta befolkningen på Getterö var Käftviken gräns mellan dels Käftö norr om viken och dels Gruvhagen söder om viken.
Namnet Gruvhagen har sin bakgrund i den malmbrytning som pågått i gruvan som finns utmärkt på lantmäterikartor från 1800-talet. Dagens fastighetsägare som bor längs med vägen in i området (2:42, 2:66, 2:28, 2:43, 2:27) känner alla till gruvan som ligger vid inägan söder om 2:28. Alla går vi förbi gruvan när vi promenerar till båthamnen (s:4). Dessutom finns det spridda mindre spår av gruvbrytning i hela Gruvhagenområdet förutom den stora kartutmärkta gruvan. Vid båthamnen (s:4) ligger ännu varphögar kvar efter utlastning av malm.
Den vattenfyllda gruvan fungerade under 1900-talet som en vattenreserv när befolkningens vanliga brunnar sinade. Och under fritidshusepoken med början på 1960-talet hämtade husägarna bruksvatten från gruvan.
Om utdelningsadressen ska ha en logisk, folklig och spårbar benämning bör man välja Getterö Gruvhagen.
Skattemyndigheten vill klassa fastigheten som "strandnära" vilket innebär en högre fastighetsskatt. Familjen protesterar dock mot detta och skickar in satellitbild. För 100 år sedan gick vattnet in i Käftviken och då var fastigheten "strandnära".
Tomten kan inte klassas som Strandnära (4) enär avståndet till strandlinjen är mer än 250 meter. Detta styrks av bifogade dokumentation (Lantmäteriets satellitbild).
Xxxx.