Lördagskväll i Frankfurt

Vi är en full flyglast resenärer som sitter på Frankfurts flygplats och väntar i ”gaten” på att vår Airbus ska bli flygklar för skuttet till Colombia. Klockan är 23.00 och jag har medvetet valt nattplanet för att kunna sova under färden. En halvtimme senare meddelar personalen: ”Fel på hydrauliken, ni får övernatta i Frankfurt. Nytt flygplan färdigt 09.00 söndag morgon. Godnatt”.

Plötsligt förstår jag vitsen med att ha Sheraton inom flygplatsbyggnaden. Vilket annat hotell har möjlighet att med 20 minuters varsel checka in och ta emot 300 gäster?.

Tropiskt regn

Taxichauffören har tålmodigt väntat på mig i nästan 2 timmar när planet äntligen dimper ned. Nu vet jag vad folk menar med ”heavy rain”. Bilen plöjer genom 20 cm vatten på gatorna.

Kursen

Hola!

Den första kursveckan avlöper utan problem. Eftersom Colombianer snackar spanska har jag en översättare vid min sida.

En kväll uppgraderar jag elektronikkorten med nya små PROM och testar. Allt verkar OK.

Under helgen monterar jag ner allt för att eleverna ska kunna börja installera under måndagen.

Bränna PROM – på det ICKE önskvärda sättet

Måndag kväll har eleverna monterat ihop alla kort och slår på spänningen. Inga problem allt ok. Dock... efter några minuter känner vi en svag röklukt, springer ut till basstationen (DAN) och får se en liten rökpelare. ”SWITCH-OFF THE POWER!”.

Efter noggrann inspektion upptäcker jag felet. Under uppgraderingen veckan innan, råkade jag vända ett litet chip (med 32 små ben), 180° fel.

Chipet blir överhettat och den lilla etiketten börjar förkolna. Därifrån kom röken! Jag väntar på att chipet ska svalna och vänder det sedan rätt. Och jippi, det verkar fungera igen!

Dans utan dansgolv

Under helgen upptäcker jag och några andra svenskar vad salsa är för något. Det sitter gott om fruntimmer runt vårt bord och vi är villigt villebråd. Vem behöver dansgolv? Det finns ju tillräckligt med plats mellan borden.

Jag får även tips på ett bra dansställe och beger mig dit en kväll. Hög volym, människor som sitter vid bord, och många som sitter på bardisken. Varför det tro? Ordentlig som man är, sätter jag mig ned på en barstol med en ”local beer”. En halvtimme senare förstår jag varför jag är den enda på barstolarna. Plötsligt är den 12 meter långa bardisken upptagen av dansande människor. Krampaktigt snor jag åt mig ölen innan den löper risk att sparkas ned. Så fortskrider kvällen. 10% dansar på golvet mellan borden, medan 90% dansar på borden och bardisken.

Mannen med hagelbössan

En del säger att 8 miljonerstaden Bogota är bland den farligaste i världen. Jag vet inte, men alla verkar vara förberedda för det värsta (= knarkmaffians sabotage). De stora vägarna kantas av militärpolis med automatvapen. Och utanför Ericssons lokalkontor finns det en vakt 24 timmar om dygnet. I handen har han en laddad hagelbössa och i bältet ett dussin extra patroner för säkerhets skull...

Alla hotell, kontor och shoppingcentra verkar ha en liknande ”watch-man”.

Transitpolisen är inte kul

Sista natten hade vi ”Alla-hjärtans-dag-fest” på kontoret mellan 16.00 och 23.00. Det bjöds salsa och ”Nectar” som var deras motsvarighet till brännvin,. Därefter bilfärd hem till en av de anställda – trodde vi. Men nix, på vägen dit blev vi fast i en poliskontroll. Kroppsvisitering och frågor.

Efter att den unga polisgrabben diskret fått 5000 pesos, vilket är lika med 5 dollar, fick vi åka vidare. Men kompisarna i andra bilen blev ordentligt fast. Kvällen fick avbrytas.