En holme i Gryt – den platsen glömmer jag aldrig
Fårholmen, "vår badholme" glömmer jag aldrig. Där kan man uppleva allt. Det glittrande sommarljuset i vågorna. Måsars och tärnors skrik. De ljusa sommarmolnen över Missjölandet med det vitmålade sjömärket. Solreflexerna i fönstren på den gamla Sporrholmsstugan när det går mot kväll. Där lyser också röda fläckar i skogens grönska på andra sidan fjärden, tre sjömil bort. Det är tegeltaken vid Tyrislöt.
Den närmsta grannholmen här är bara ett stenkast norr ut. Det är Högholmen, som ser ut som namnet säger. En rad andra holmar och skär är lite längre bort. Där är Rundskär, Sankan, Karten med flera.
Nära vår holme, kanske två till trehundra meter i sydost ser vi Ämtö-Väggö. Där är fågelskyddsområde med landstigningsförbud hela året. Gula skyltar längs stranden säger att man inte får komma närmare än femtio meter, men när man ser läsa texten på skyltarna är man redan närmare än så. Tidigare, innan det blivit landstigningsförbud, kunde vi vandra där i den gamla urskogen som på flera ställen var tät som en djungel. Där var slån och björnbär mellan bergen och där växte al, ask och hassel förutom vanliga gran, tall och en. I den lägre terrängen fanns också stora lingonmarker. De som ville plocka lingon kunde landa i viken "Krösatjärnskrok". Där var det inte långt till lingonriset.
Så är omgivningarna och utsikten runt "vår badholme".
Holmen är egentligen en bergstopp som sticker upp ur havet, kanske 15 meter. Men inte långt därifrån finns vattendjup på upp till trettio meter. I norr och söder är sträckningen tvåhundra meter och i öster och väster etthundra meter, ungefär.
Från dess högsta höjd och i sluttningen ner mot öster och söder växer martallar och enbuskar. Sluttningen går ner mot en långgrund vik mot öster. Där växer vass och säv och längs stranden nypon och slånbär. Där blommar också strandaster och förgätmigej bland musselskal och gammal tång.
Om man låter båten långsamt glida vid vasskanten kan man ibland se små gäddor och annan småfisk.
På "vår homes" västra sida sluttar berget brant ner i sjön och där är vattnet djupt. Våra badplatser ligger i sydväst och nordost. Vi kan välja plats efter vindriktningen. Det är alltid lä på någon plats.
I nordost är en liten inbuktning i stranden. Där är sand, sten och slätslipade granitklippor. Vattnet är kristallklart och känns friskt. Tången vajar under ytan längs klippstranden och vågorna kluckar.
Efter ett uppfriskande dopp är det skönt att känna den uppvärmda rödgråa graniten under sin våta kropp. Där kan man ligga och se de vita molnen segla över den blå himlen.
Måsarnas och tärnornas skrik blandas med avlägset motorbåtsljud och borta i farleden syns vita segel.
Här på Fårholmen vill man bara vara och gärna låta tiden stanna.
[SLUT].