Torpedbåten HMS Spica, år 1977

Hans Sundgren 20 år, tjänstgör som signalmatros på HMS Spica, T121 från december 1976 till september 1977. Han kommer senare att göra 4 repetitionsutbildningar fram till 1987.

Under sin tid på torpedbåten skriver Hans brev hem. Utdrag ur dessa återges.

Hans' mössband vid tjänstgöring på torpedbåt HMS Spica.
Den första synen Hans ser av HMS Spica när han ska mönstra på. Det är kallt ute men varmt inne i båten.

Påmönstring HMS Spica

Efter 3 månaders utbildning i Karlskrona åker Hans till Gålö, i Stockholms skärgård. Där påbörjar han sin tjänstgöring på HMS Spica, T121, torsdagen den 9 december 1976.

Hans kommer att bo på fartyget i 9 månader och får skeppsnummer 1, "förste signalman". År 1977 finns det inga kvinnliga värnpliktiga men i framtiden ändras beteckningen från signalman till signalmatros.

Hans har kvar ett vykort från Karlskrona och skickar det från Gålö till pappa och mamma: "Är i Sthlm nu, på 'Spica'. Allt väl". Vykortet är frankerat med 85 öre och poststämplat "HÅRSFJÄRDEN".
HMS Spica på GålöHans skriver ett brev hem måndag.

"… Tågresan gick bra men det blev inte så mycket sömn. Det har snöat hela dagen så vi har sopat snö och kommer att fortsätta natten igenom. Jag går vakt igen 20:50-23:00.

Har varit och styrketränat och duschat och bastat. Sköönt.

En motor på Spica är trasig så imorgon bitti måste vi åka till Muskö in i bergtunnel och laga felet. Vi blir nog kvar där över julen. …

Om du vill ha tag på mig får du väl ringa det gamla numret och fråga om telefonnummer till Muskö och Spica. Om du skickar brev så kommer det säkert fram ändå. Det bara eftersänds och blir kanske en dag försenat. …

Klockan är nu 19:00 och jag skall vila lite och fixa inför min vakt ikväll. …"

HMS Spica på GålöHans skriver ett brev hem tisdag 19:00.

"… Idag gick vi till Muskö alltså (26 knop). Härifrån är det lite längre till Stockholm men jag kan nog i alla fall hinna med det vanliga tåget. Det snöar fortfarande och är svinkallt. …"

Hans' fickdagbok år 1976.

Dagbok

Hans skriver dagbok under sin tid på HMS Spica.

Hans' anteckningar i fickdagboken, vecka 50, 6-12 december 1976.
HMS Spica med sin rotebåt HMS Sirius bakom.

Spica genom isen

I december är det fortfarande öppet vatten i Stockholms skärgård, men senare kommer isen.

Torpedbåten HMS Piteå T138, av Spica-II klass, far genom isflaken.
HMS Spica vid MusköbasenHans skriver ett brev hem onsdag.

"Klockan är nu 20:30 och vi är bara 5 värnpliktiga på fartyget. Inget befäl. Jag har just satt i mig en kopp vispgrädde och ett par mackor.

Sov 1 timme söndagnatt. Möter massor av kul folk de 2 och en halv timme jag sitter på stationen i Linköping. Klasskamrater, brottslingar, pendlare och utesovare. Mitt tåg skulle gå 02:35. Klockan 02:37 hoppade jag på det. Jag höll på att missa för att jag trodde det bara var ett posttåg. Kom till fartyget 07:20 i alla fall. Jobbade hela dagen sedan. Såg en långfilm om torpedbåtar på TV till 24:00. Sov 2 timmar. Gick vakt-tjänst 1 timme. Sov 3 timmar.

Jobbade hela tisdagen. Bastade på kvällen och lade mig 24:00. Sov till 06:30. …"

Vi är bara 5 st över helgen. Tackvare att jag bytt vakt-tjänst så får jag nu gå vakter 6 dagar i rad. Men konstigt nog blir man inte så sömning ändå. …"

Faktum är att jag stortrivs. Jag har sysslor som maskinskrivning, gå till posten och berget för stencilering. …"

Jag har nu fått vaktlista för hela tiden. Jag blir borta en helg varje månad. …"

HMS Spica vid MusköbasenHans skriver ett brev hem fredag.

"Jag blir borta 3 veckor i februari också, på grund av vår hemliga patrulltjänst vissa dagar.

Snart är klockan 00:00 och då kommer en kille som vill ha avlösning, så då får jag kliva upp på kajen i 2 timmar och vandra.

Nu är klockan 00:10 på söndagmorgonen. Skall vila 2 timmar sedan gå vakt till 03:00. …"

HMS Spica, T121 förbereder bogsering av HMS Piteå, T138.

Bogseringsövning

Det är vinter och isflak i Stockholms skärgård. HMS Spica övar att bogsera HMS Piteå, T138 bland isflaken.

Isflak sedda från signalbryggan.
Manövreringsövning där det gäller att komma nära en livboj så att matrosen kan hämta upp den med båtshaken.
HMS Spica vid GålöbasenHans skriver ett brev hem.

"… Nu ska jag snart ta en bastu och en tur på testcykeln, sedan postar jag det här brevet (23:00).

HMS Spica i MusköbergetHans skriver ett brev hem 19:30.

"… Vi ligger nu på land i en bergtunnel. TV och radio fungerar inte. Det tar 15 minuter att gå ut genom tunnlarna. Toaletten ligger bakom 2 stora elektriska stötvågsportar. Inget vidare alltså. Inget besked om permis än. Det är bestämt att Spica går till Karlskrona den 1 februari. …"

HMS Spica i MusköbergetHans skriver ett brev hem 05:45.

"… Har just gått på min vakt. Ska gå 2 timmar. Idag blir det inte så kul. Vi ska tillbaka till Gålö och sedan städar vi inför inspektionen på fredag (vi har städat hela veckan).

Tog en öl och en kaka igår kväll med polarna för 3 kronor. Så nu har jag precis till hemresan + telefon-enkrona (22 kronor). VPL-10 kostar 10 kronor, in till stan går det på 7 kronor och hem 3,5 kronor. Det blir 20,5 kronor (2 dagslöner).

Jag sitter på en stol på däck. Här inne i bergtunneln är det ju sol jämt. …"

HMS Spica vid GålöHans skriver ett brev hem 21:30.

"… Imorgon sticker vi alltså till Karlskrona. Skönt att röra på sig lite. …"

HMS Spica i KarlskronaHans skriver ett brev hem 18:30.

"… Var på sjön från 10:00 till 21:00 igår. Det tog 7 timmar till Karlskrona. Jättetrött. Ligger efter med sömnen. Jag tar 16:00-tåget imorgon …"

Översikt av signalbryggan på HMS Spica. Fotot är taget från kranen på Gålö.

Signalbryggan

Översikt över signalbryggan där 2 signalmän, skeppsnummer 1 och 2, har sin tjänstgöringsplats.

Detaljer runt signalbryggan.

  1. Befälstecken. Skeppsnummer 1 har till uppgift att putsa mässingsknoppen varje dag i samband med morgonens städning på signalbryggan och manöverbryggan.
  2. Radio-antenn för UKV.
  3. Röda lampor för IK-signalering av fartygsidentitet.
  4. Signalflaggställ med alfabetets bokstäver redo för hissning.
  5. Fäste för pejlskiva akterut.
  6. Fäste för signallampa.
  7. Lådor med signallamporna nedpackade.
  8. Fäste för kulspruta KSP 58.
  9. Signalmännens lathund med de vanligaste signalerna i klartext, exempelvis "formera stridslinje vänster".
  10. Fäste för pejlskiva förut.
Hans i position för att optiskt signalera till de andra fartygen.

Optisk signalering

Torpedbåten har en signallampa på babordssidan och en på styrbordssidan. Under normal gång räcker det med att en signalmatros sköter båda lamporna. Vid högre stridsberedskap är det dock alltid två signalmän.

Normalt blinkar man med vitt ljus. Men under natten kan signallampan blinka rött eller grönt genom att färgade filter fästs på lampan. Det vita ljuset är alltför starkt när det är mörkt.

Foto: Okänd med Hans kamera

För att effektivisera överföringen av optiska meddelanden använder man koder.

Signalkoder
Allmänt signalering
aaa... Anrop, upprepa tills fartyget svarar
Lång signal Svar på anrop
FB1 Signalera långsammare
FB2 Signalera snabbare
FB3 Signalera tydligare
Riktningsangivelse.
E Jag girar styrbord
I Jag girar babord
S Mina proppellrar arbetar för back
Fartsignaler.
ZA Använd högsta möjliga fart
ZB Använd högsta fart
ZC Använd full fart
ZD Använd 3/4 fart
ZE Använd halv fart
ZF Använd sakta fart
ZG Använd minsta möjliga fart
ZI Använd upphävande av farten
ZN Använd sakta halv fart
ZO Använd sakta sakta fart
ZP Använd sakta lägsta fart
ZQ Er fart frågas
ZR_ Min fart _ knop
ZS_ Min för tillfället högsta fart _ knop
Z_ Full fart skall vara _ knop
Evolutioner, formeringar.
Å_ _ _ Samtidig gir styrbord till _ _ _
Ö_ _ _ Samtidig gir babord till _ _ _
ÅB Samtidig gir styrbord 45 grader
ÖB Samtidig gir babord 45 grader
ÅC Samtidig gir styrbord 90 grader
ÖC Samtidig gir babord 90 grader
ÅD Samtidig gir styrbord 135 grader
ÖD Samtidig gir babord 135 grader
ÅF Samtidig gir styrbord till kontrakurs
ÖF Samtidig gir babord till kontrakurs
ÅH_ _ _ Successiv gir eller svängning styrbord till _ _ _
ÖH_ _ _ Successiv gir eller svängning babord till _ _ _
ÅI_ _ _ Gir i tur styrbord till _ _ _
ÖI_ _ _ Gir i tur babord till _ _ _
Evolutioner, formeringar.
ÅK Formera flankformering styrbord 45 grader
ÖK Formera flankformering babord 45 grader
ÅL Formera linje styrbord
ÖL Formera linje babord
ÅM Formera flankformering styrbord 135 grader
ÖM Formera flankformering babord 135 grader
ÅN Formera flankformering styrbord och babord 135 grader
ÖN Formera flankformering babord och styrbord 135 grader
ÅU Formera linje styrbord och babord 135 grader
ÖU Formera linje babord och styrbord 135 grader
ÅS Formera stridslinje höger
ÖS Formera stridslinje vänster
ÅT Formera stridslinje höger och vänster
ÖT Formera stridslinje höger och vänster
ÄS Formera stridslinje
ÄR Formera fri kolonn
ÄS Formera omvänd fri kolonn
Meddelanden.
K_ _ _ Min kurs _ _ _ grader
NA Tillkännage er kurs
C_ _ _ Kursen skall vara _ _ _
X_ _ _ Huvudkursen skall vara _ _ _
SU_ _ _ Stridskurs _ _ _
SV_ _ _ Reträttkurs _ _ _
F_ _ _ Rättningsbäring _ _ _
R_ _ _ Fienden i sikte i bäring _ _ _
LA Underlätta manövern
LB Jag underlättar manövern
Ä Återgå till huvudkursen
OA Anmälan
WD Anbefalld övning börjar
GT_ Utnyttja _ gasturbiner
BI_ Larmtid _ minuter
BF_ Gångberedskap _ timmar
BG_ Gångberedskap _ minuter
BO_ Sändningsalternativ radio _ / radar _
DA Ni detacheras
SG Bullra
SH Bilda dimma
TQ Skjuttillåtelse torped
Reträttgir styrbord
Reträttgir babord
TP_ _ _ Jag har skjutit _ torpeder i _ _ minuten
Simulerad vy med optisk signalering från minfartyget HMS Älvsborg.

Prova optisk signalering

Prova själv optisk signalering i webb-appen nedan:

  • Öva mottagning.
  • Skriv in tecken som sänds som morse.
  • Blinka fram meddelanden.

Det finns fyra olika vyer från var du ser signaleringen. Vid vyn "Signalmatros" kan du även höra hur det låter när signallampans persienn-lameller manövreras.

Öppna appen i ett nytt fönster

Signallampa typ Sig 57-2. [Illustration från Örlogsboken 1974]

Signallampan

Signallampan är tillverkad av NIFE/Jungnerbolaget i Oskarshamn och är av typ Sig 57-2.

Hans använder högerhanden för signalering med lampa. Handflatan trycker in knappen som tänder lampan medan pekfingret manövrerar "avtryckaren" som öppnar och stänger jalusielameller som "blinkar".

Signallampans yttre:

  1. Hål ⌀xx mm, för placering på signalbryggans pinn-fäste för signallampa.
  2. Knapp som tänder lampan.
  3. Avtryckare som öppnar och stänger jalusielameller för att släppa fram ljuset.
  4. Justerskruv för avtryckare.
  5. Sikte.
  6. Siktkorn av plast som dels fungerar som korn men samtidigt visar egen sändning genom att plastpinnen sticker ner framför lampan. Siktet gör att signalerna inte når andra än den avsedda mottagaren.
  7. Gummikabel med kontaktdon som pluggas in i uttag på signalbryggan.

Signallampans inre:

  1. Lampa 12 V, 100 W, sockel Ba20d.
  2. Öppna/stänga-gardin.
  3. Reflexspegel som ger en stark och smal ljusstråle.
För signalering under mörker är det vita ljuset för starkt. Då sätter man på ett rött eller grönt filter på lampan.
Kulspruta KSP 58 monterad med fjäderupphängning på signalbryggan.

Signalbryggans kulspruta

Torpedbåten far genom isflaken på fjärden, och kulsprutan KSP 58 är redo. Kulsprutan väger 11 kg men det gör inget eftersom den sitter fast på en balanserad fjäderupphängning. Det är lätt att hantera kulsprutan för signalmatroser som Hans.

  • Kaliber: 7,62×51 mm NATO
  • Eldhastighet: 600–800 skott per minut
  • Praktiskt skjutavstånd: 600 m

Vid ett tillfälle laddas kulsprutan med skarp ammunition. En röd plasthink slängs i på öppet vatten och Hans ska pricka hinken medan övrig besättning tittar på.

Signalmatros Johnsson, skeppsnummer 3, har hjälm och är beredd att skjuta remsraketer.

Remsraketer och lyskula

Förutom signalering med signallampa och flaggor har signalmännen andra uppgifter.

En uppgift är att skjuta ut remsraketer för att störa fiendens radar. I dessa lägen måste signalmatroserna ta på sig hjälm. Remsraketen består av ett stort antal aluminiumfolier som ger fienden eller missiler ett radareko att låsa på.

Signalmännen skjuter även lyskulor.

Skeppsnummer 2 är beredd att skicka iväg en lyskula. En grön lyskula indikerar att en torped är ivägskickad.
Skeppsnummer 3 skickar iväg en lyskula.
Signalman och rorgängare Johnsson, skeppsnummer 3 i vanliga kläder och signalman Sundgren skeppsnummer 1 i regnställ.

Vädret bestämmer klädsel

Ibland översköljs signalbryggan av vatten när det går stora vågor. Då krävs det regnställ som Hans har på sig.

Skeppsnummer 03 Johnsson är rorgängare, sitter inomhus och har vanliga kläder.

När det är varmt och lätt vind kan signalmatrosen stå ute i enbart blåställ. Istället för hjälm med integrerade hörlurar kan matrosen använda lätta hörlurar. Mikrofonen är densamma; en strupmikrofon.
Gångflaggan hissad från signalbryggan.

Gångflaggan

En av signalmatrosens uppgifter är att hissa gångflaggan när fartyget lämnar hamn samt ta ner den när fartyget lägger till igen.

Den grå burken på andra sidan "masten" är det tryckluftsdrivna signalhornet. Signalmatrosen drar i linan för att tuta vid t ex backmanöver som innebär 3 korta signaler.

Antennbommen strax bakom signalbryggan. Längst ut sitter UKV-antennen. De röda lamporna används för IK-lösen (IgenKänning).
Maskincentralens manöverpanel för de 3 gasturbinerna.

Maskincentralen

Från maskincentralens manöverpanel styr maskinisten de 3 gasturbinerna och de ställbara KaMeWa-propellrarna.

Vid ordergivning från bryggan till maskin används beteckningarna "babord", "styrbord", och "mitten" för definition av turbinerna. Dessutom används begreppet "de båda yttre".

  • Tre Bristol Siddley Proteus gasturbiner, 3×4250 hk
  • Bränsleförbrukning full effekt: Ca 1000 kg/h
  • Bränsleförbrukning tomgång: Ca 200 kg/h
En av de 3 gas­turbinerna i maskin­centralen.
Maskinisten på väg ner till maskincentralen.
Uppstart av styrbords gas­turbin med eldflammor vid utblåset.

Losskastning Gålö

Tio år senare 1987, gör Hans en 2-dagars mönstringsgenomgång på Spica. Han får då tillåtelse att spela in icke-hemlig internkommunikation.

I detta ljudklipp startar maskincentralen de båda yttre gasturbinerna. Därefter kastar torpedbåten loss från hemmabasen Gålö.

Losskastning Gålö

HMS Spica kastar loss från Gålö. Det är 4 verksamheter som kommunicerar:

  • ManO: Manöverofficeren, på bryggan.
  • Maskin: Maskincentralen.
  • Navigation: Navigationsofficer i stridsledningscentralen.
  • Halvdäck: Losskastningspersonal på halvdäck.
Transkription
ManO Maskin Navigation Halvdäck
      Halvdäck kopplat.
  Maskin kopplat.    
Ja.      
Starta upp de båda yttre.      
  Starta upp de båda yttre.    
  Start styrbords.    
  Start babords.    
    ManO.  
    Det ligger en färja med dykarbeten syd Marbäling. Vi har fått en signal om att vi ska reducera farten där vid passage om vi går den vägen.  
Ja.      
  De båda yttre uppstartade och klara.    
Ja      
På styrbords framåt en halv.      
  Styrbords framåt en halv.    
      Kan vi kasta loss akter?
Ja, loss akter.      
      Uppfattat.
Styrbords back två.      
  Styrbords back två.    
Styrbords stopp.      
  Styrbords stopp.    
Styrbords framåt två.      
  Styrbords framåt två.    
Styrbords back två.      
  Styrbords back två.    
Styrbords framåt två.      
  Styrbords framåt två.    
Styrbords framåt en halv.      
  Styrbords framåt en halv.    
Styrbords back två.      
  Styrbords back två.    
Styrbords framåt en halv.      
  Styrbords framåt en halv.    
Båda back tre.      
  Båda back tre.    
Båda back två.      
  Båda back två.    
Babords stopp.      
  Babords stopp.    
      Halvdäck bryter.
Ja.      
Teleteknikern och Hans i manskapsmässen.

Manskapsmässen

I manskapsmässen äter man, fikar och tittar på TV.

Besättningen består av:

  • 1 fartygschef
  • 4 officerare
  • 3 underofficerare
  • 4 högbåtsmän
  • 4 furirer
  • 12 korpraler

Hans är korpral med skeppsnummer 1 och kallas därför för "ettan". Vid slutet av tjänstgöringen blir Hans furir.

Foto: Okänd med Hans kamera

Förvaringsskåp i 4-manshytten.

Förvaringsskåp i hytt

Hans delar 4-manshytten med elkraftsteknikern, signalisten och 1:e kocken. Alla fyra delar ett skåp för personliga ägodelar. Hans har den övre hyllan i underskåpet.

  • Övre låsbar låda: Skeppsnummer 33, radio-operatören (gnisten).
  • Nedre låsbar låda: Skeppsnummer 41, förste kock.
  • Övre hylla: Skeppsnummer 1, förste signalmatros (Hans).
  • Nedre hylla: Skeppsnummer 25, elkraftsteknikern.
Hans tar ett självporträtt i spegeln i främre hytten.
Spicas systerbåt: HMS Sirius.

Torpedbåten Sirius

HMS Sirius, T122 är Spicas systerbåt i roten.

Signalmännen har frekvent optisk kommunikation med rotebåten.

HMS Sirius i hamn på Gålö och utlöper.
1:e signalmatros på HMS Sirius.
Jagaren HMS Småland, J19.

Jagaren Småland

Jagaren Småland är ibland med på övningarna.

Senare blir hon museifartyg i Göteborg.

Minfartyget HMS Älvsborg, M02.

Fartyg för att lägga ut minor

Spica övar tillsammans med minfartygen HMS Älvsborg och HMS Visborg.

Minfartyget HMS Visborg, M03.
Minsveparen HMS Vinö M65.

Fartyg för att rensa minor

Minsveparen Vinö har till uppgift att rensa minor.

Spica passerar henne vid inloppet till marinbasen i Karlskrona.

Broöppning i Falsterbo kanal.

Falsterbo kanal

HMS Spica passerar Falsterbo kanal under sin färd från västkusten till ostkusten.

Efter passage av öppnad bro.
HMS Spica löper ut från Karlskrona.

Karlskrona

HMS Spica lämnar flottbasen i Karlskrona.

HMS Älvsnabben ligger förtöjd i Karlskrona efter att ha kommit hem från sin långresa.
HMS Spica i KarlskronaHans skriver ett brev hem.

"… Ingen snö här, 3 grader varmt men det regnar. Har gått vakt-tjänst idag. Jag kommer att vara här i Karlskrona i 3 veckor nu. Sedan åker vi mot Göteborg.…"

HMS Spica i KarlskronaHans skriver ett brev hem.

"… Soligt väder idag men kallt. Vi var ute på havet igår och vi var ute hela dagen idag.…"

"… Imorgon är det bio igen. Fredag, lördag, söndag går jag vakt och får inte lämna området.…"

Veckoschema för HMS Spica, februari 1977.

Veckoschema, vecka 709

HMS Spicas veckoprogram är ett A4-blad som publiceras på insidan av dörren till huvudingången.

Vecka 09 går HMS Spica från Karlskrona till Göteborg, via Helsingborg och Halmstad, med följande program.

HMS Spicas veckoschema 28 februari till 6 mars 1977. | ÖHK = Örlogsbas Karlskrona | ÖHG = Örlogsbas Göteborg | LK = Losskastning | FT = Förtöjning.
Måndag Fm Materielkontroller / resterande materielunderhåll.
1230-1530 Navigationsutbildning Örl 41, 42. Inre tjänst (civila kläder). ÖHK
Tisdag 0800 Flaggan hissas. Tjänstegrensvis utbildning / övningsförberedelser.
1300-1500 Samövning med attackflyg (samö E1). LK: 1300
1500-2000 Sambands- och stridsledningsövning inom roten. FT: 2000 Helsingborg
Onsdag Fm Luftvärnsskjutning mot pilmål (bogserat av Learjet). Purrning: 0600
Frukost: 0630
Reng/Arbtid: 0700
Klarg.f.gång: 0730
LK: 0800
1300-1500 Sambands- och stridsledningsövning inom divisionen. FT: 1530
Halmstad
Torsdag Fm Navigeringsövning i övningsområde västkusten. Rutin se onsdag.
LK: 0800
FT: 1700
Nya Varvet ÖHG.
Fredag Fm Rent skepp, tvättbyte. ÖHG
12:30 Buss till Valhallabadet (ingen återtransport).
Lördag Helgrutin ÖHG
Söndag Helgrutin ÖHG
HMS Spica lämnar Helsingborg.
Hamnen i Halmstad där HMS Spica ligger över natten.
HMS Spica i HalmstadHans skriver ett brev hem.

"… Var i Helsingör i går kväll. Var tillbaka 03:00, sov ett par timmar. Jobbade sedan från 07:00 till 19:30. Jag tog kockens kvällsdisk. Urjobbigt. Helt slutkörd nu. Orkar nog inte skriva mer. Göteborg imorgon. …"

"… Befälet var snällt i måndags. Han sade ingenting och rapporterade ingenting. Schysst. Jag var på båten lagom till fika 15:00.…"

"… Jag åker från Göteborg fredag och ankommer med 20:13-tåget till Linköpings central.…"

Tåg-biljett av typ VPL10, från Göteborg till Linköping.

Nya Varvet, Göteborg

HMS Spica ligger vid Örlogshamnen "Nya Varvet" i Göteborg under några dagar i mars. Under övningar får Hans utbyta namnsignal med bland annat torpedbåtarna HMS Arcturus, T110 och HMS Rigel, T106.

Hans tar tåget hem till Linköping fredagen den 4 mars.

Göteborgs Spårvägar, spårvagnsbiljett.
HMS Spica i GöteborgHans skriver ett brev hem.

"… Jag skulle ju komma hem den 18:e mars nu. Men det har blivit så att vakt-tjänsten är splittrad på flera den helgen på grund av att det är civil hamn. Just nu vet jag inte om jag kommer, men jag tror det i alla fall. …"

HMS Spica i LysekilHans skriver ett brev hem.

"… Vi kom hit idag 16:00. Det snöar! Igår var jag på besök på 2 ubåtar. Sedan motionerade jag lite. Jag sprang runt på Göteborgs holmar. …"

"… Just nu uppgår mina ekonomiska tillgångar till 4 kronor och 50 öre men jag hoppas få lön på torsdag (130 kronor). …

"… Vi ligger här i 3 nätter nu. Sedan går vi till Malmö och det är därifrån jag åker på fredag. …

"… Nu har jag också avverkat halva lumpartiden, 5 och 1/2 månader kvar. …"

Kockumskranen i Malmö.

Malmö

HMS Spica ligger i Malmös hamn under några dagar i mars.

Kockumskranen imponerar med sin storlek.

Hans tar tåget hem till Linköping fredagen den 18 mars.
HMS Spica passerar under Ölandsbron.

Passage under Ölandsbron

HMS Spica passerar Kalmar och Ölandsbron under sin färd från Karlskrona till Gålö.

Ölandsbron sedd från signalbryggan.
Kalmar och Kalmar Slott.
HMS Spica i Norrtälje hamnbassäng.

Besök i Norrtälje

Efter övningar i Stockholms norra skärgård går HMS Spica in till Norrtälje.

HMS Spica förtöjd i Norrtälje hamn.
HMS Spica förtöjd vid skeppsbron.

Ytattackflottiljen vid Skeppsbron

Några torpedbåtar tillsammans med jagaren HMS Halland ligger vid Skeppsbron, Gamla stan i Stockholm 12-16 maj.

Torpedbåtar framför Gamla Stan i Stockholm.
HMS Spica förtöjd vid skeppsbron.

Slussen sedd från Spica

Förutom HMS Spica ligger även torpedbåtarna HMS Sirius, T122 och HMS Ystad, T142 förtöjda vid Skeppsbron.

HMS Ystad, T142 kommer senare under 1980-talet att byggas om till robotbåt och få beteckningen R142.

Torpedbåtar T121, T122 och T142 vid Skeppsbrokajen.
HMS Spica lämnar Skeppsholmen med jagaren HMS Halland vid kaj.
HMS Sirius passerar Djurgården.
HMS Spica går på kolonn efter jagaren HMS Halland, J18.

Klart skepp – 1:a ytattackflottiljen

HMS Spica övar med 1:a ytattackflottiljen.

Signalmatrosen spejar efter fientliga fartyg under "klart skepp". Klart skepp innebär damasker, flam­skydds­mask och hjälm för signalmatroser som står utomhus på signalbryggan.
Manöverofficeren (man-o) i klart skepp.
Vid övningar händer det att signalman blir fiktivt "satt ur spel". Då får han gå och sätta sig framför kanonen.
Illustration över ett anfall med en jagarflottilj i svenska marinen. [Martin Ek]

Jagarflottiljen anfaller

Torpedbåtar av typ Spica används ibland tillsammans med en jagarflottilj. Under Hans tid i marinen 1977 samövar Spica med bland annat jagaren Halland.

Bilden visar hur en jagarflottilj anfaller.

Bilden visas med tillstånd av illustratören Martin Ek.

HMS Spicas huvuddata.
"Framför jagarna på flankerna löper torpedbåtarna i 40 knop på sicksack-kurser. De ska föra så mycket oväsen så att jagarna inte kan höras av fiendens ubåtar."
Illustration av Madak-lådan i stridslednings-centralen, ett datakommunikationssystem för order och stridsledning.

Datakommunikationssystem MADAK

Som komplement till optisk signalering är HMS Spica utrustad med ett radiobaserat datakommunikationssystem; MADAK.

När Hans tar emot order via optisk signalering från omgivande fartyg, händer det att samma order kommer via MADAK. Så när Hans rapporterar ordern kan stridslednings-centralen ibland säga: "Ja, vi har fått det på MADAK också.".

Signalmatroserna tycker MADAK är ett konkurrerande kommunikationssätt till optisk signalering. MADAK sänder korta standardmeddelanden på 0,5 sekunder. Även om meddelandena är krypterade röjer MADAK "att något är på gång" genom sin radiosändning. Detta till skillnad mot optisk signalering som kan utföras under radiotystnad.

Källa: Försvarets Historiska Telesamlingar, Datakommunikation för order och stridsledning, Malte Jönson.

HMS Spica passerar genom Järnholmssund.

Genom Järnholmssund

HMS Spica löper ut från Gålö och passerar genom det smala Järnholmssund.

HMS Spica passerar sundet.
HMS Spica på väg in till Gålöbasen.

Anlöper hemmabasen Gålö

HMS Spica tillhör 11:e Torpedbåtsdivisionen som är en del av 1:a Ytattackflottiljen. Divisionen har sin bas på Gålö.

Pirarna sett från berget.
Vid Gålö ligger också HMS Freja, A221 som är under­hålls­fartyg till 11:e torped­båts­divisionen.
En av pirarna på Gålöbasen med HMS Spica till höger och, troligen, HMS Sirius till vänster.

Gålöbasen

Hans klättrar upp i kranen och tar en bild på Spicas normala förtöjningsplats.

Kranen klarar 1,5 ton längst ut och används bland annat för laddning av torpeder.
Hans klättrar även upp på toppen av Spicas mast, med denna utsikt.
Gålö Tigers symbol skickade Hans hem i ett brev. Bilden har punktupplösning vilket indikerar att den skickats över fax eller annat system.
Att åka kommunalt från Gålö till Stockholms Central kostar 7 kronor i form av 7 kuponger. Från Gålö till Västerhaninge station går det buss och från Västerhaninge till Centralen går det pendeltåg.
Maskinist Rudolfsson på HMS Spica vilar en stund, med öl och cigaretter nära till hands.

Torpedbåtar vid kaj

Även om torpedbåtarna övar ute i skärgården så ligger de den längsta tiden vid kaj.

Vakt-tjänst under en helg innebär att man kan sola på däck.

Utsikt från masten ovanför radardomen.
Civilklädda permittenter tar farväl av sina kamrater som är kvar för vakt-tjänst.
En torpedbåt av typ Spica II får sin mål­följnings­radar inspekterad.
HMS Spica vid GålöHans skriver ett brev hem fredag.

"… Den här veckan har vi varit ute och åkt mycket. Förtöjde inte förrän 00:30 en kväll. På måndag åker vi till Norrtälje (en stad 8 mil norr om Stockholm). Sedan ligger vi i Stockholm torsdag till söndag, nedanför Slottet.

… Annars skiner solen här och vi solbadar lite. Något brun skall jag väl vara när jag kommer hem. …"

HMS Spica vid GålöHans skriver ett brev hem.

"… Något vykort kunde jag inte göra, för jag hade ingen papp. …"

Berga Örlogsbas där HMS Visborg, M03 ligger förtöjd bredvid en jagare.

Transportbåt till Berga

Det finns marina transportbåtar som går turer mellan Gålö, Gålö havsbad, Berga Örlogsbas och Muskö Örlogsbas. Hans och maskinisten Rudolfsson åker transportbåt från Gålö till Berg Örlogsbas för att hämta pengar. Vid Berga ligger HMS Visborg och en jagare.

På transportbåten.
HMS Spica i MusköbergetHans skriver ett brev hem.

"… Måndagen målade vi. Idag, tisdag har allt gått åt helvete. Jag har haft målningsarbeten idag också. Jag fick en ny 5-liters färgburk av ett befäl. Jag visste inte hur jag skulle få upp locket. Men befälet sade att det bästa sättet att få upp locket är att ge locket en kick av hälen på skon. Alltså stampade jag till, det vill säga alldeles för hårt. Locket försvann under foten och färgen stänkte åt sidorna. Han bara skakade på huvudet och gick sin väg medan jag fick torka färg.

Dom här dagarna har jag också tillbringat nere i botten och sugit och torkat upp gammalt skit-vatten. Vi har sedan målat botten fint (inuti). Klockan 15:30 när jag satte det nästan sista penseldraget så springer avloppsledningen läck och sprutar skit-vatten ut på vår nya målning. Dessutom förstörs vårt potatislager. Bara att börja om att torka skit igen.

Jag var så trött på skiten att jag efter maten gick ut och sprang 5 km i regnet. Tog en lång 102-graders bastu för att få bort all färg på kroppen.

Igår tjänade jag förresten 30 kronor på morsesignaleringsprov. …"

HMS Spica i MusköbergetHans skriver ett brev hem på påskafton.

"… Jag ringde inte igår eftersom telefonen här är väldigt effektivt spärrad för alla samtal utom 08-området. Idag vaknade vi 5 ensamma klockan 11:30. Vi har det ganska skönt i alla fall (utan TV), Igår målade vi och drog ut antenn genom tunneln och ut på berget (300 meter). Tyvärr blev det ingen bättre bild med det var spännande. …

HMS Spica i MusköbergetHans skriver ett brev hem på annandag påsk 03:30.

"… Vi har just gått och lagt oss. Vi sover till eftermiddagen numera. …"

Tunnlar in i Musköberget. Fotot är taget år 2017 från HMS Spica som passerar vid rundtur. År 1977 är detta hemligt område inom restriktionsområde men år 2017 finns det ingen restriktion.

Inne i Musköberget påsken 1977

Påskhelgen 1977 tillbringar Hans på HMS Spica i en torrdocka djupt inne i marinens stolthet; Musköberget. Hans väljer att tjänstgöra påskhelgen då han behöver permission senare i juni då han ska bli pappa.

35 år senare minns han följande:

Hans minns tiden i Musköberget.

"HMS Spica låg upplagd i torrdocka men vi bodde som vanligt på båten. Spica har dock inget vatten och vi fick inte använda toaletten.

Vi gick vakt som vanligt 24 timmar om dygnet även fast fartyget var upplagt i torrdocka, djupt inne i berget.

Inne i berget var det radioskugga, varken radio eller TV fungerade alltså. Vi försökte desperat att koppa en teleledning till antennen och dra den ut genom öppningen, en sträcka på flera hundra meter. Det fungerade inte.

När man skulle gå på toaletten fick man trycka på "Öppna dörr" vilket var en 10 meter hög atombombsäker dörr med 1 meters tjocklek. Där bakom fanns toaletten. När dörren öppnades blinkade lampor och en signal ljöd. Det var alltså svårt att gå på toa obemärkt.

Från ingången i Musköberget var det nog en kilometers väg ner till torrdockan. Påskhelgen var alltså ganska långtråkig."

HMS Spica anlöper Visby hamn.

Torpedbåtsdivisionen i Visby

I juli besöker 11:e torpedbåtsdivisionen Gotland och finns under några dagar i Visbys hamn.

Gotlandsfärjan.
En kväll får besättningen ledigt för att tävla och äta grillat kött. De får bland annat tävla i klassiska grenar som stångstötning, kuddkrig på stång och dragkamp.
Hans på signalbryggan en sen kväll.

Solnedgångar över havet

När HMS Spica gör kvällsövningar runt Gotland kan de som är utomhus se solen gå ner i havet.

Solnedgång sedd från signalbryggan.
Hans är vaktpost i Visby hamn.

Vakt-tjänst i Visby

Hans har många vaktpass under vistelsen i Visby. Under tidig morgon får han se solen gå upp.

Soluppgång bakom Visby kyrka, sett från hamnen.
HMS Spica i VisbyHans skriver ett brev hem tisdag.

"… Vi har kommit till Gotland nu. Här är det ganska fint. Vi åt helstekt får på Fårö idag. …"

HMS Spica lämnar Visby hamn.

Torpedbåtarna lämnar Visby

HMS Spica är först ut från Visby hamn.

Dieselrök från de andra två torpedbåtarna i hamnen.
Utsikt från signalbryggan vid hårt väder.

Halv storm på västkusten

En kväll är det övning på Skagerrak och det blåser 22 m/s. Många av de värnpliktiga i manskapet blir sjösjuka och "obrukbara" där de ligger på durken inne i båten.

Några värnpliktiga går omkring med en plastpåse i handen. De som har sin tjänstgöringsplats nere i båten gör gärna ett utomhusbesök på signalbryggan för att få frisk luft.
Hans går vakt i civil hamn tillsammans med elektrikern Jonas Kroll, skeppsnummer 25.

Vakt-tjänst 24 timmar per dygn

Det är alltid någon som har vaktansvar på båten. I hamn ska man i vissa lägen vara två beväpnade vakter vid landgången.

Normalt har landgångsvakten ett "vapen" i form av en gummibatong. Men vid civil hamn måste vakterna bära kulsprutepistol m/45, även kallad Kpist, som finns inlåsta i ett vapenskåp på torpedbåten. Vapnet har följande data:

  • Kaliber: 9×19 mm Parabellum
  • Eldhastighet: 550–600 skott per minut
  • Praktiskt skjutavstånd: 300 m
HMS Spica i KarlskronaHans skriver ett brev hem tisdag.

"… Fick chansen att bli postbud här i Karlskrona så här kan jag nu skicka en hälsning. Jobb hela dygnen nu. Har knappt vilat någonting. På fredag kommer jag hem sent, tippar jag …"

Gummibåten sjösatt från torpedbåten, med skeppsnummer 3, Johnsson vid årorna.

Spicas gummibåt

Torpedbåten HMS Spica har en gummibåt fastsurrad på luftintaget akterut. Gummibåten används först och främst vid förtöjning vid krigsförtöjningsplatser (KFP).

Några matroser skickas ner i gummibåten för att först går iland vid krigsförtöjningsplatsen. De kan därifrån hjälpa till att mottaga förtöjningstampar från torpedbåten.

Gummibåt tillsammans med svensk ubåt.
HMS Spica kamouflerad vid krigsförtöjningsplats i Stockholms skärgård.

Maskerad krigsförtöjning

Under en del av slutövningen ligger HMS Spica förtöjd och maskerad vid en krigsförtöjningsplats (KFP) någonstans i skärgården.

En krigsförtöjningsplats har avbärare för fartyget samt förtöjningsringar. Någonstans finns även maskeringsnät som besättningen täcker torpedbåten med. Men det viktigaste är nog anslutningsboxen för telefon. Teleteknikern drar en kabel från Spica till anslutningsboxen och därmed är torpedbåten ansluten till marinens telefonnät och kan ligga radiotyst.

Kamouflagenätet sett från signalbryggan.
En del av besättningen är alltid beordrad vakt-tjänst på land för att hejda ett eventuellt fientligt övertagande landvägen.
Besättningen på HMS Spica i slutet av juni. Hans är inte med på fotot. Han har permission för att vara hemma med sin nyfödda son.

Avmönstring

Hans avslutar sin värnpliktstjänstgöring och mönstrar av HMS Spica den 1 september 1977. Han har då gjort 11 månaders utbildning, varav 9 månader på HMS Spica.

Foto: Fartygsbefäl.

Hans' tjänstgöringsbetyg för värnpliktiga.
Hans' mössband.

Saker

Mössbandet är en officiell utensil från marinen. T-tröjan med Spica-motiv är däremot ett privat initiativ.

Motivet från T-tröja som tas fram under 1977.
HMS Spica, T121, pressbild.

Historik; pressinformation

HMS Spica sjösätts och tas i drift år 1966. I samband med detta skickar Försvarsstabens pressavdelning ut en pressinformation med text och foto.

Fotot med beskrivning på baksidan.
Svenska: Försvarsstabens Pressavdelning Nr U 453 Torpedbåten T 121 SPICA och dess fem systerfartyg är snabba enheter med stor slagkraft. De drivs av gasturbiner och är bestyckade med en 57 mm Boforskanon och sex 53 cm torpedtuber.
Engelska: Swedish Supreme Command: Press Department The torpedoboat T 121 SPICA and its five sister ships are fast and modern units with considerable striking power. They have gas turbines and are fitted out with one 57 mm (2.5 inches) Bofors gun and six 53 cm (21 inches) torpedo tubes.
Franska: Service de Presse de l'Etat Major des Forces Armées Suédoises Le torpilleur T 121 SPICA et les cinq navires du même type sont des unités rapides avec une force considerable. Ils sont actionnés par les turbines du gaz et armés d'un canon tout-automatique de 57 mm (Bofors) et six tubes lance-torpilles.
Tyska: Oberkommando der schwedischen Wehrmacht: Pressereferat Torpedoboot T 121 SPICA und ihre fünf Schwesterschiffe sind schnelle moderne Einheiten, die eine beträchtliche Schlagkraft besitzen. Sie sind von Gasturbinen getrieben und mit einer 57 mm Boforskanone und sechs Torpedorohren bewaffnet.

Foto-information

Fotograf

Hans Sundgren, om inte annat anges.

Kamera

Agfamatic 2000

Film

Kodakchrome 110 positive slide 13x17 mm.

Digitalisering

Hans Sundgren

Filmscanner

Nikon Super Coolscan 5000 ED